Det har nu gått ett knappt år sedan Plug Power meddelade att de har planer på att investera i tre olika vätgasfabriker i Finland, varav en skulle vara i Kristinestad.
Projektet i Kristinestad går ut på att fossilfri vätgas ska användas till att producera järn som sedan ska användas i stålfabriker runt om i Europa. Plug Power står för vätgasen, medan GravitHy ska producera direktreducerat järn.
Projektet ligger fortfarande i startgroparna och nästa steg är nu att inleda miljökonsekvensbedömningsprocessen samt att fundera på logistiken mellan hamnen och projektplatsen.
Bland annat finns planer på att bygga en åtta kilometer lång järnväg från hamnen på Björnön till anläggningen.
– Det är stora planer, det kommer att ta lång tid, det är mycket som ska utredas och det börjar med miljökonsekvensbedömningen, konstaterar Kristinestad stadsdirektör Mila Segervall.
Då Metsä Boards planer i Kaskö gick i stöpet är det allt viktigare för regionen att ro hem detta projekt.
– Det är klart att det här projektet, likt en hel del andra investeringar som är på gång, är viktiga för att stärka livskraften i hela Sydösterbotten, både i Kristinestad men också i grannkommunerna.
Vill satsa på utbildningen
Staden gör nu allt för att stödja och hjälpa projektet framåt. Staden har fört informella diskussioner med Plug Power och GravitHy om hur de kan bidra och stärka utbildningar i Finland och också lokalt i Kristinestad.
– Då talade vi om samarbete med högstadieskolorna och gymnasierna i olika former som vi har försökt spinna vidare på, säger Segervall.
Det har bland annat lett till att stadens näringslivscentral tillsammans med projektaktören ska inleda ett samarbete med Vasa yrkeshögskola VAMK för att se till att det finns kompetent arbetskraft för anläggningarna.
Avsaknaden av högskolenärvaro är tyvärr besvärlig och vi måste lösa det på något vis
Angelique Irjala
Enligt näringslivscentralens vd Angelique Irjala kan det bli fråga om någon sorts demonstrationspilot i Kristinestad som ska visa vad vätgasteknologin är för något.
– Vi tänker involvera våra studerande så att de redan i ett tidigt skede får bekanta sig med det här, förstå vad som är på gång. Vilket gör att de kan välja rätt utbildning och så ska det finnas en möjlighet att komma hem.
– Vi har flera gånger konstaterat att avsaknaden av högskolenärvaro är tyvärr besvärlig och vi måste lösa det på något vis, konstaterar Irjala.
Kan det möjligtvis bli fråga om någon sorts filial i Kristinestad?
– En riktig filial tror jag inte att vi får dem att lova ännu. Men nu tar vi första steget och vi har pratat om en hybridlösning, att man ska kunna få sin vidareutbildning här.
– Förutom att vi behöver få våra ungdomar att förstå vad som är på gång så måste vi också tänka att vi kanske har människor som delvis vill omskola sig och då ska det här göras möjligt.
Enormt industriområde med synergieffekter
Men som sagt, mycket ska ännu hända innan projektet blir verklighet. Ett möjligt investeringsbeslut fattar Plug Power tidigast 2026 och i drift skulle anläggningen vara möjligtvis år 2029.
Staden fortsätter dock planläggningen av nya industriområden.
– Det här området som nu planeras är ju stort. Det är väldigt stort och det finns också ett annat område på norra sidan som också ska planeras för industrietableringar. Så staden har varit väldigt proaktiv här och ser på alla möjligheter, säger Irjala.
– Vi har tidigare påbörjat både generalplanering på ett större område och detaljplanering på det här området som Plug Power och GravitHy vill in på. Det hade vi börjat med innan samtalen med Plug Power, så det är inte enbart ihopkopplat med dem, konstaterar i sin tur Segervall.
Tanken är också att skapa ett industriområde där företagen lever i symbios och där också slutprodukten skulle produceras.
– Det här är en cirkulär process hela tiden. Då en kommer och säger att vi ska göra det här, så ser vi vad det leder till. Finns det någon som kan använda sig av deras sidoprodukter? frågar sig Irjala och fortsätter.
– Vi ser just på de här synergierna, bara vi kommer igång med de här investeringarna så föder det nya som i sin tur gör att vi inte ska skeppa bort allt vi producerar.