Bland annat är studietempot i steinerskolan ett annat, målet är att försöka anpassa undervisningen till den takt som lämpar sig bäst för varje elev.
Eleverna hinner ändå lära sig det som behövs innan de inleder en utbildning på andra stadiet.
– De klarar nog gymnasiestudierna helt på samma sätt som alla som har gått i ett ”vanligt” högstadium, konstaterar Petra Blomqvist, som är rektor i Ekenäs gymnasium.
Det var ett nytt tempo
abiturienten Filippa Skog
I Mikaelskolan kan man gå från årskurs 1 till 9. Efter det väljer de flesta elever att fortsätta studera i gymnasiet.
Det här kommer fram i statistik som skolan nyligen tagit fram.
– De flesta fortsätter i Ekenäs gymnasium men Karis-Billnäs gymnasium har också blivit riktigt populärt, säger Mikaelskolans vicerektor Helena Thorström.
Just nu går 24 av Mikaelskolans tidigare elever i Ekenäs gymnasium.
En av dem är abiturienten Filippa Skog, som upplever att det blev ett tuffare tempo när hon började i gymnasiet.
– Det var ett nytt tempo men eftersom jag redan tidigt i högstadiet skaffat mig en ganska bra studieteknik så fortsatte jag bara med det.
Att så många av Mikaelskolans elever väljer gymnasiet beror antagligen mycket på föräldrarna, tror Helena Thorström.
– Delvis är det förstås det att man vill följa sina klasskamrater, men jag tror nog att hemmen har en ganska stor del i det.
En lite annorlunda skolgång
Undervisningen i Mikaelskolan skiljer sig från de flesta kommunala skolor i första hand genom hur eleverna får närma sig olika ämnen, berättar Annika Kurtén, klasslärare på Mikaelskolan.
– Vi börjar ofta med att uppleva fenomen; känna, höra, dofta.
Det kan till exempel handla om experiment i fysik eller skapandet av former i geometrin. Efter det här kommer teorin.
– Vad var det vi såg? Vad var det vi upplevde? Och så börjar man fundera på det, diskutera och skriva ner det i arbetsböckerna, säger Kurtén
Mikaelskolans läroplan utgår från samma kriterier som den nationella läroplanen.
– Det är en egen variant som är godkänd av utbildningsstyrelsen, förklarar Helena Thorström.
Datateknik en utmaning
20-årige Pontus Dufholm gick ut Mikaelskolan för några år sedan och tyckte att det var en ganska stor omställning när han inledde sina fortsatta studier på yrkesskolan Axxell, där han studerade till rörmontör.
– Ja, nog var det ganska stora förändringar. Det var mycket mer datorer och alla datorprogram och sådant var nya.
Men förutom datatekniken så upplevde Dufholm inte att omställningen från Mikaelskolan till Axxell var svår för honom.
– Det gick ganska smidigt att hitta vänner.
Tuff skolgång
Dufholm fick goda vänner även på Mikaelskolan men för övrigt hade han en ganska tuff skolgång under sina nio år där.
– Jag hade jättemycket strul där och jag hade jättesvårt att hitta personkemi med mina lärare.
Dufholm har adhd vilket gjorde inlärningen extra utmanande ända tills han fick en stödlärare när han började i årskurs 9.
Den här skolan har byggt mig till den person jag är i dag
Pontus Dufholm
Det året var Dufholm avskild från resten av klassen och kom till skolan några timmar om dagen för att göra uppgifter tillsammans med sin stödlärare.
– Han hittade ett lugn i mig och jag fick göra lite mer som jag själv ville vilket var både bra och dåligt, men åtminstone fick det mina studier att gå framåt.
Skulle inte ha valt en kommunal skola
I dag studerar Pontus Dufholm till ungdomsledare efter att ha konstaterat att rörmontöryrket inte var något för honom.
– Jag vill hjälpa unga som haft samma problem som jag, försöka förbättra deras självkänsla och hitta en lite roligare väg till de tråkiga sakerna.
Dufholm kan nu i efterhand se hur lärare på Mikaelskolan försökte hjälpa honom med att förbättra hans egen självkänsla, men det lyckades inte riktigt.
– Det var lite gammalmodigt på min tid.
Trots sina motgångar på Mikaelskolan önskar Dufholm inte att han gått i en kommunal skola.
– Jag känner att den här skolan ändå har byggt mig till den person jag är och jag vill inte ändra på det. Jag är ganska nöjd med hur läget är och hur det blev efteråt.
Eleverna bra på att diskutera och analysera
Elever som gått på Mikaelskolan kan ha med sig lite andra färdigheter då de går ut grundskolan än elever som gått i kommunala skolor.
Det här är något som i viss mån kanske präglar deras fortsatta studier men i Ekenäs gymnasium säger rektor Petra Blomqvist att man nog inte kan se någon särskild skillnad.
Blomqvist konstaterar ändå att elever från Mikaelskolan ofta har en god muntlig förmåga.
– Det är förstås individuellt men det jag tidigare noterat när jag undervisade mer själv är att många som hade gått i Mikalskolan var bra på att föra fram åsikter muntligt och analysera olika saker.
Liknande saker har också lärarna på Mikaelskolan fått höra om sina tidigare elever.
– Elever från Mikaelskolan är väldigt vana vid att bli bemötta, att kommunicera med vuxna och föra en dialog, säger Annika Kurtén.
Digitala färdigheter
Petra Blomqvist har arbetat i Ekenäs gymnasium i snart 20 år. Tidigare år har hon noterat vissa brister i digitala färdigheter bland elever från Mikaelskolan, men det här märks inte längre.
– Alla är nog vana med de digitala verktygen och använder säkert på sin fritid också digitala verktyg.
Den digitala undervisningen kommer lite senare i Mikaelskolan än i de flesta kommunala skolor.
– Vi börjar ju inte med den från årskurs 1 eller 2 utan den kommer senare in här men eleverna får nog jobba med datorer alldeles fullt ut, särskilt i högstadiet i olika ämnen, förklarar Kurtén.
Skapar eget skolmaterial
Mikaelskolan skiljer sig också från kommunala skolor vad gäller skolböcker, i de lägre klasserna har eleverna inte särskilt många.
– Lärarna skapar ganska självständigt sitt läromaterial, säger vicerektor Helena Thorström.
Utgående från lärarnas läromaterial får eleverna sedan skapa sitt eget läromaterial genom att skriva och rita i tomma häften.
Också fördjupning i olika ämnen ser annorlunda ut, på Mikaelskolan fördjupar sig elever i ett och samma ämne under en längre tid, i ”bågar”.
– Det kan till exempel handla om geologi eller optik och så lär sig eleverna om det i flera veckor varje dag på morgonperioderna.
En morgonperiod består av två lektioner.
Varje årskurs arbetar också med övergripande teman som bäst ska svara på elevens behov i en viss ålder.
– I biologi så pratar vi till exempel om benstommen och musklerna i årskurs 8 medan vi pratar om alla de inre organen och sådant som matsmältningen i årskurs 7, säger Thorström.
Studietekniken hjälpte Filippa Skog
Filippa Skog började i Ekenäs gymnasium för snart tre år sedan. Under det första halvåret kändes omställningen mycket tung, särskilt eftersom hon valt flera långa matematiska ämnen.
– Jag kände ganska mycket press och allt skolarbete tog liksom två timmar längre så det kändes mentalt jobbigt.
Att skriva på papper fungerar bättre
Filippa Skog
Skog berättar att hennes studieteknik som hon tagit med sig från Mikaelskolan hjälpt henne med gymnasiestudierna. I hennes studieteknik spelar papper och penna en central roll.
– Jag insåg ganska tidigt att jag inte kan anteckna på datorn och lära mig den vägen utan att skriva på papper fungerar bättre.
Skog tycker ändå att datoranvändandet i gymnasiet gått bra. Mikaelskolan har inte lika mycket datorundervisning som de flesta kommunala skolor men när coronapandemin kom så blev det annorlunda.
– Vi hade distansstudier och använde alla Google-tjänster, Classroom, Zoom och sådant där. På grund av det här så tror jag att omställningen blev mycket mjuk från högstadiet till gymnasiet.
Stort miljöombyte
Också det faktum att det kom så många nya klasskamrater att förhålla sig till, efter att i nio år ha umgåtts med samma klasskamrater, var en stor omställning för Skog när hon började gymnasiet.
– Jag tyckte att det var lite jobbigt att börja med nya människor men eftersom Ekenäs är en så liten stad så hade jag gått i hobbyer med vissa av dem tidigare.
Samtidigt var miljöombytet också tacksamt. Skog tycker att lågstadiet kändes bra i Mikaelskolan men i högstadiet började hon längta efter att prova på något nytt.
– Jag frågade mamma om jag fick byta skola och hon sa bara ”jo jo”. Men det var liksom så tryggt och skönt i Mikaelskolan och det fanns inga förväntningar eller någonting.
Jag har alltid tyckt om att vara kreativ
Elsa Colérus
Nervöst med ny skola
Elsa Colérus fortsatte också i gymnasiet efter att ha gått i Mikaelskolan, men hon valde Karis-Billnäs gymnasium.
– Jag kommer ihåg att jag var jättenervös men det var nog främst för att det var en ny skola och jag inte kände någon.
Colérus upplevde att hon blev van med gymnasiet ganska snabbt och skolgången var inget större problem.
– Jag har alltid haft lätt i skolan.
I dag studerar Colérus till tradenom på yrkeshögskolan Novia i Vasa.
– Jag tycker att det är en trevlig stad och har släkt här.
Man får vara barn länge
Colérus började i Mikaelskolan när hon var tio år, efter att hon flyttade från Helsingfors till Ekenäs. Hon minns ännu hur det kändes att komma till Mikaelskolan efter att ha gått i Haga lågstadieskola.
– Jag tyckte det var fantastiskt, jag har alltid tyckt om att vara kreativ och det var en ganska stor skillnad från min förra skola.
Colérus uppskattar att man får vara barn längre på Mikaelskolan än i många andra skolor.
– Jag kommer ihåg när jag gick på trean i Helsingfors och berättade att jag varit på leksaksavdelningen i Stockmann, då sa två av mina klasskamrater: ”Leker du med leksaker?”, så var det inte alls på Mikaelskolan.
Det mest värdefulla som Colérus tagit med sig från tiden i Mikaelskolan är tryggheten i sig själv.
– Det känns som jag fick en bra grund där som jag har kunnat bygga vidare på.