Ett trettiotal personer har samlats i gamla kommunalstugan i Nagu då det är dags för slutseminarium för Projektet SALT, som leds av Skärgårdsinstitutet vid Centret för livslångt lärande (CLL) vid Åbo Akademi.
Projektets syfte är att barn och unga ska få lära sig om sin hembygd och på det viset vara mer benägna att bosätta sig på hemorten som vuxna. I projektet deltar fyra kommuner, Lappträsk i östra Nyland, Malax och Vörå i Österbotten och Nådendal i Egentliga Finland.
Kommunerna har fått inspiration av det material som utvecklats inom Skärgårdshavets biosfärområde och i ämnet skärgårdskunskap som lärs ut i skolorna i Nagu och Korpo. Heidi Nyman, som är välfärdsdirektör i Vörå kommun, berättar att de fått mycket inspiration av materialet från Pargas.
– Vi tog väldigt stor inspiration från Gäddan och gänget och deras rörelseryggsäck. Vi gjorde en kombination som vi kallar för kulturryggsäck. Det är en ryggsäck full med inspiration till olika äventyr, vi har en karta med olika smultronställen, platser för lek och skoj och även lokalhistoria, säger Nyman.
– Det var ett imponerande material som de hade jobbat fram och vår första tanke var ”hjälp vad ska vi göra”. Men eftersom planen för kulturfostran (SKAPA) just kommit beslöt vi oss för att kombinera dem, säger Maria Backman, som jobbar inom småbarnspedagogiken i Lappträsk kommun.
”Vi är absolut starkast när vi jobbar tillsammans”
Båda kommunerna har valt att samarbeta med lokala föreningar. I Vörå har kommunen samarbetat med hembygdsföreningarna, som har bidragit med lokala historier för att utveckla en kulturstig.
Lappträsk har haft två mindre pilotprojekt i samarbete med marthorna. Men även samarbetet mellan olika sektorer i den egna kommunen är viktigt.
– Vi är absolut som starkast när vi jobbar tillsammans. Vi har gemensamt jobbat inom sektorn för livskvalitet och bildningssektorn och det tror jag har varit jätteviktigt. Istället för att se de här gränserna och vem som gör vad, är slutprodukten det viktigaste, säger Nyman.
Backman konstaterar att det är viktigt att också komma ihåg att lyfta fram det unika som finns på den egna orten.
– Vi tänker alltid att vi måste åka någonstans längre bort för att uppleva något, men vi har en massa saker inom kommunen och det är viktigt att utnyttja det, säger Backman.
”Det måste finnas något som motiverar att flytta tillbaka”
Kenneth Nordberg, som forskar i regionalvetenskap vid Åbo Akademi i Vasa, konstaterar att kommunerna har mycket att vinna på att invånarna utvecklar en relation till sin hemort.
– Det finns en tydlig koppling mellan att en person har en anknytning till en plats och att de vill lägga tid på att utveckla den här platsen. Det här leder till att det händer mera saker, servicen kanske utvecklas, individen utvecklas och lokalsamhället utvecklas, säger Nordberg.
Någon statistik på i vilken grad olika skärgårds- och landsbygdsprojekt som ska stärka hembygdskänslan har lett till att unga personer väljer att flytta tillbaka till hemorten, finns inte i nuläget, mycket på grund av att de här projekten fortfarande är så nya.
Men för att någon som vuxen ska välja att flytta tillbaka till sin gamla hemby krävs mer än att det finns service på orten.
– Vi lever och har levt under en lång tid i ett samhälle där vi flyttar, oftast till en större ort, för att utbilda oss. Då är det lätt att stanna kvar på studieorten eftersom det finns arbetsplatser där. Beslutet att flytta tillbaka kan vara svårt att fatta och då måste det finnas något som motiverar att flytta tillbaka. Det räcker inte att det finns en del service kvar, det måste också finnas en anknytning och en vilja att satsa på ett liv i hembygden, säger Nordberg.
Nordberg har även forskat kring varför folk väljer att stanna och bo på landsbygden. Faktorer som påverkar är service, arbetsplatser och socialt nätverk, men något som överraskade forskarna var att det också var viktigt med föreningsaktivitet.
– Att det händer saker, att det finns aktiva föreningar och ordnas evenemang, är en viktig sak för att välja att fortsätta bo på orten. Det gör det också lättare att lära känna människor på orten, säger Nordberg.
”Det krävs mera samarbete mellan kommunerna framöver”
Överlag spelar samarbete en stor roll, både inom kommunen, med andra kommuner, men också med de lokala föreningarna och företagen.
Det här samarbetet har blivit viktigare då kommunerna förlorat en stor del av sin verksamhet i samband med vårdreformen.
– Jag tycker att det är viktigt att små och mindre kommuner samarbetar både med tredje sektorn och tillsammans med andra kommuner. Vår ekonomiska situation gör att det kommer att krävas mera samarbete mellan kommunerna framöver, framförallt inom bildningssektorn där vi ser att vi har allt färre barn, säger Ulf Stenman, som är direktör för den svenska verksamheten vid Finlands kommunförbund.
