På tisdagen var det dags för Kimitoöborna att säga sitt om hur skolnätverket i kommunen ska se ut i framtiden.
På plats i Villa Lande bland publiken fanns Gun-Britt Mattsson, tidigare lärare i matematik och rektor i högstadiet i Kimito. Mattsson kom på plats för att hon är intresserad över hur kommunens skolor kommer ordnas i framtiden och ville gärna höra hur andra tänker över utredningen som har presenterats.
– Det verkade som om de svenskspråkiga här var ganska nöjda. Förslagen som har presenterats är ju mest positiva för Kimito och Kimito centrum, säger Gun-Britt Mattsson.
Mötet i Kimito var det tredje av fyra möten där invånare kan diskutera framtidens skolnätverk i kommunen. På onsdagen ordnas det sista mötet på Hitis-Rosala. Invånare kan också kommentera skolnätverksutredningen via en enkät fram till den 2 april.
Målet är att utvecklingsplanen för den grundläggande utbildningen godkänns av fullmäktige i juni 2024.
– En utredning måste göras men nu hoppas jag att de inte har alltför bråttom. Om utredningen ska vara klar på sommaren stressar de nog, så bråttom är det inte.
Större grupper ger mera valmöjlighet
Förslagen på hur skolnätverket kunde se ut i Kimitoön i framtiden har utarbetats av konsultbyrån Vertikal. Byrån presenterade tre alternativ i mitten av mars, och samma alternativ och prognoser presenterades under tisdagens möte i Villa Lande.
Det första alternativet är att skolnätverket förblir oförändrat. De två övriga alternativen föreslår att Kimitoöns kommun i framtiden skulle ha endast ha en svenskspråkig skola för årskurs 7-9 i Kimito. Amosparkens skola skulle inhysa både svensk- och finskspråkiga elever i årskurs 1-6.
I det tredje alternativet föreslås att finskspråkiga elever i årskurs 7-9 skulle gå i skola i grannkommunerna.
Gun-Britt Mattsson är för det andra alternativet, men vill att en eventuell centralisering görs först då skolgrupperna faktiskt är så små att läget kräver en sammanslagning.
– Den största fördelen med att vara flera elever i årskurs 7-9 är att eleverna får större valbarhet mellan tillvalsämnen, så att eleverna kan välja det de verkligen vill ha. Nu går det ju inte.
Möjligheter med tvåspråkighet
Flera i salen lyfte fram att Kimitoön måste jobba på marknadsföring av kommunen snarare än att stänga skolor.
– Kommunen borde höja sitt självförtroende och tro på att det flyttar människor hit bara man lockar dem. Har kommunen dragningskraft om det inte finns skolor här? frågade sig Suvi Nieminen, som berättar att hon själv flyttade till Kimitoön från Österbotten för tre år sedan.
Konsultbyrån betonade vikten av samarbete över språkgränser, vilket Nieminen höll med om. Nieminens barn går nu i skola på finska.
– Jag tycker skolnätet borde vara tvåspråkigt. Det skulle vara ett trumfkort för kommunen med tanke på inflyttning.
En person i publiken, som bott hela sitt liv på Kimitoön, instämde i att det finns fördelar med samarbete mellan språkgrupperna. Mannen hade varit med om fungerande samarbete mellan språkgrupperna i småbarnspedagogiken, men upplevde att samarbetet tog slut då barnen blev äldre.
En annan person tog däremot upp utmaningen med att hitta behörig personal, om samarbetet mellan språkgrupperna skulle öka i framtiden.
Hur ska skolnätverket se ut i Kimitoön i framtiden? Kommentera!