Kommunikationschef Mikael Appel på Polisinrättningen i Österbotten berättar att hoten ofta är rätt grundlösa påhitt.
– Största delen av hoten går allmänheten förbi, vi lyfter inte upp dem. De är inte värst konkreta, utan mer grundlösa påhitt som någon sätter ut på nätet. I så gott som alla fall lyckas vi få reda på vem som ligger bakom.
Sen måste polisen göra en avvägning från fall till fall, om man går ut och varnar eller inte.
– En varning skapar också en viss oro. Man måste noga överväga om det faktiskt finns ett konkret hot, eller om det är något som vi kan åtgärda direkt utan varning.
Hur ofta sker det i Österbotten?
– Inte nödvändigtvis varje vecka men något hot per månad har vi alltid. Ibland kan det faktiskt hända att vi har flera hot per vecka.
För bara några veckor sedan grep polisen en kvinna bosatt i Vasa som hade planerat en skolskjutning mot en skola i Storkyro.
Finns det en risk att sånt inspirerar andra?
– Det finns det alltid, oberoende vilken slags händelse det är frågan om.
Hur avbryter man en sådan spiral?
– Det är en mycket bra fråga som jag inte har något svar på. Men som jag sa tidigare så berättar vi inte om varje hot vi får kännedom om. För där ser vi att det finns en viss risk för att det då börjar dyka upp fler.
Vilken är då polisens roll i skolan?
– Närmast att jobba med det förebyggande arbetet. Vi ska finnas som stöd. Men vi har ingen möjlighet att vara ute på skolorna och undervisa. Vi har 600 skolor på vårt område.
Polisen har dock en så kallad ankarverksamhet, med team som består av sakkunniga från polisen, socialvården, hälsovården och ungdomsväsendet. Ankarverksamheten kan hjälpa i till exempel sådana situationer där en ung person börjar begå brott eller använda droger.
– Det är lågtröskelverksamhet. Om det finns minsta lilla oro så tar ankarteamet tag i saken. Det är många fall per vecka i Österbotten.
Vapnen ska vara inlåsta
Vapnet som användes i Vanda ägdes av en nära släkting till 12-åringen. Då uppstår onekligen frågan hur det är möjligt att en 12-åring får tag på ett vapen.
– En mycket bra fråga. Om man tänker överlag på hur vapen förvaras så ska de vara inlåsta i ett vapenskåp. Men har man kännedom om var nyckeln finns är det ju inte värst svårt att få tag på vapnet.
Hur svårt är det då för polisen att beslagta vapen?
– Olagliga vapen är inte svåra att beslagta. Utmaningen är ju att få reda på vem som har olagliga vapen.
I Finland får inte vem som helst äga vapen. Det ska finnas en orsak till vapeninnehav.
– Till exempel jakt eller sportskytte. Då har man möjlighet till att få vapen, såvida det inte finns något i ens bakgrund som förhindrar det.
Om man då ärver ett vapen eller har lagt av med sitt sportskytte, till exempel, hur kan polisen följa upp såna saker?
Det kom en ny vapenlagstiftning för några år sedan som innebär att polisen mer regelbundet följer upp vapenlicenserna.
– Vad gäller dödsbon så finns det en skyldighet att meddela vad som händer med vapnen. Ifall de själva inte kan ta hand om dem så överlämnas de till polisen. Vi är aktiva och kollar upp att dödsboet gör det som bör göras, säger Appel.