Liknande fall har också rapporterats på flera andra håll i landet, även i Sibbo.
Att det kommer fler skolhot efter att någonting riktigt allvarligt hänt är vanligt, enligt Borgås bildningsdirektör Sari Gustafsson.
– Polisen och forskningen säger att det resonerar med varandra. De som kanske mår illa och tidigare tänkt på att göra någonting, eller som vill ha uppmärksamhet eller reagerar starkt, kommer fram i sådana här situationer, säger Gustafsson.
Ett skolhot riktades mot Pääskytien koulu på tisdagskvällen och mot Strömborgska skolan på torsdagen (4.4). Gustafsson berättar att det i båda fallen handlade om bombhot. Polisen var på plats och utredde saken.
Enligt Gustafsson är Borgåskolorna trygga, väl förberedda och reagerar snabbt. Det finns färdiga planer för hur man jobbar, vilka personer och myndigheter som kontaktas samt hur föräldrarna informeras.
Alla hot tas alltid på allvar. Det är bättre att göra för mycket än för lite. Även ett hot som inte är menat på allvar är kriminellt.
– Det är ju det som många barn och unga inte förstår, att det är kriminellt att hota andra människor. Man får inte skrämma andra, utan man måste ta det på allvar, säger Gustafsson.
Det här är något man också talat om i skolorna.
– Och det kommer vi att behöva göra ännu mer.
Prata, prata, prata
Att diskutera svåra saker och låta barnen uttrycka sina känslor är viktigt, både i efterdyningarna av skolskjutningen i Vanda och i relation till de specifika skolhoten i Borgå. Bildningssidan har skickat ut stödmaterial till lärarna, och det finns psykologhjälp att få.
– Det är en plikt att hålla de här diskussionerna, säger Gustafsson.
Hon har hört att det inte gjorts på en del ställen och säger att man följer så det blir av.
Det är ingen skillnad om det är mattetimme eller engelska på gång.
– Det är nog mycket viktigare att diskutera de här sakerna.
Förutom lärarna finns det till exempel skolcoachar och skolhandledare som gör ett viktigt jobb. Skolorna jobbar tätt ihop med till exempel ungdomstjänsterna och välfärdsområdet kring frågor om ungas välmående och trygghet i skolan.
Förebyggande åtgärder är väldigt viktiga, det gäller att försöka ingripa så tidigt som möjligt, hjälpa och stödja innan någon börjar må riktigt dåligt.
– Vi måste jobba ännu mer, bättre och tätare. Nu när vi haft två skolhot efter Vanda så betyder det att nya metoder kan tas fram, kanske mindre grupper.
En möjlighet är att se över gruppstorleken i klasserna överlag, men Gustafsson tänker främst på mindre grupper där elever med svårigheter får lugn och ro, uppmärksamhet och stöd.
Fler skolpsykologer och skolkuratorer behövs
Gustafsson tycker det är viktigt att även psykologer och skolkuratorer är på plats i elevgrupperna för att jobba med gruppdynamiken och känslokunskaper på ett sätt som inte är möjligt vid individuella träffar.
Dessvärre är det just nu svårt att hitta kuratorer och psykologer. Det finns inga vikarier att tillgå om någon är sjuk. Gustafsson hoppas välfärdsområdet hittar en lösning men påminner om att det är brist på skolpsykologer och kuratorer i hela landet.
– Det kan vara att det också syns på många sätt, som att man inte får hjälp så snabbt som man behöver, eller så mycket som man behöver.
Gustafsson nämner olika projekt, samarbeten och modeller man använder för att förebygga mobbning i Borgåskolorna.
– Många av de här sakerna händer i kulisserna fast det inte alltid syns. Det här förebyggande arbetet är oftast osynligt och inbakat i skolans vardag, i alla tillfällen. I hur vi möter varandra, hur vi är ihop tillsammans med barn och vuxna, säger Gustafsson.
Hon efterlyser mer av den gamla mentaliteten om att hela byn uppfostrar. Ser man att någon mår dåligt så är det bättre att reagera för tidigt än för sent. Det gäller inte bara föräldrar och personer som jobbar med barn och unga, utan oss alla. Det hjälper inte att leta efter syndabockar, det leder till mer hatkänslor.
– Om alla är med och stöder varandra och hjälper till, så blir det bra.