Niklas Sundberg körde iväg med båten från Stora Svedjeholmen på påsksöndagen vid halv tio-tiden på förmiddagen.
Trots att solen sken såg han ingen annan båttrafik ute på fjärden. Öster om Stora Korpholmen låg en gråsäl och guppade i vågorna, trodde Niklas.
– Det var en grå fläck. Jag tog för givet att det var en säl, men när den låg väldigt länge på samma ställe for jag för att ta en närmare titt på den.
Gråsälen visade sig vara en sjömina, en så kallad övningsmina. Sundberg ringde nödcentralen och förenades sedan till gränsbevakningsväsendet.
– De tog upp närmare uppgifter och begärde fotografi på minan. Det tog kanske en och en halv timme så var första båten på plats.
Myndigheterna hade inte bett Sundberg placera sig på tryggt avstånd från minan utan han kunde iaktta hur undersökningarna inleddes med hjälp av en drönare.
– De var där hela dagen och sista båten for iväg vid sju–åtta-tiden. Det såg nog ut som att de hade lyft den ombord, men en sjöbevakare ringde på eftermiddagen och sa att de nog var i tagen att spränga den, men det behövdes tydligen inte, säger Sundberg.
Det är inte första gången en sjömina upptäckts i Sibbo skärgård. Midsommaren 2020 upptäcktes en övningsmina av ett båtlag söder om Norrkullalandet. Förvarsmakten spärrade då av området och röjde minan.
Det förekommer en stor mängd gamla sjöminor i vattnet längs den finländska kusten och i den åländska arkipelagen. Försvarsmakten uppskattar antalet till omkring 40 000 stycken.
Tidningen Helsingin Sanomat var först ute med nyheten.