Pandemin var rena guldåldern för tv-branschen, då många av oss tröstade sig med att sträckkolla på film och tv-serier. Strömningstjänsterna spottade ut nytt innehåll som aldrig förr. Marknaden växte extremt och blev överhettad, tv-kanalerna och strömningstjänsterna konkurrerade ut varandra och pang! – bubblan sprack. Nu talas brett om en kris i branschen, både i Finland men också internationellt.
– Det är tomt i kalendern. Och jag har helt konkret fått fundera på hur jag ska få bröd på bordet, säger den finlandssvenska skådespelaren Sophia Heikkilä.
Hon är känd bland annat från filmen Pahanhautoja (2022) och tv-serien Invisible Heroes (2019), bägge internationella succéer. Nu är hon aktuell med Yles barnserie Vesta Linnea och senare i år med Koka björn, Disney+ första nordiska serie. Hon spelar också en liten roll i den kommande internationella filmproduktionen av Sommarboken, som baserar sig på Tove Janssons bok med samma namn.
För ett par år sedan handlade krisen om varifrån allt branschfolk skulle hittas, nu handlar krisen om att det finns för lite jobb.
– Produktionsbolagen, strömningstjänsterna och kanalerna försöker bara överleva. Och det betyder att beställningarna är väldigt få just nu, alla håller i sina plånböcker, då man inte vet hur framtiden ser ut, säger Heikkilä.
Man lever i tro att de där stora namnen säkert har jobb, men när jag snackat runt har det visat sig att många varit arbetslösa en längre tid, vissa inte alls men har inget i sikte.
Sophia Heikkilä, skådespelare
Hon har turen att ha en fast anställning på Svenska Teatern dit hon kan återgå efter sitt sabbatsår som frilans. För att klara sig tills dess har hon börjat extraknäcka som vikarie i lågstadieskolor.
– Man lever i tro att de där stora namnen säkert har jobb, men när jag snackat runt har det visat sig att många varit arbetslösa en längre tid, vissa inte alls men har inget i sikte. Det gäller så gott som alla, inte bara skådespelare utan också producenter, regissörer, agenter, rollsättare och folk bakom kameran.
Svenska Yle har talat med flera personer i branschen som bekräftar samma sak.
”Varför finns det så mycket skräp på tv?”
Sophia Heikkilä säger att branschens kris också börjar synas i innehållet.
– Jag har bekanta som frågat varför det kommer så mycket skräp på tv, bara reality-serier. Det satsas på säkra kort för en miljonpublik. Något måste ske. Antingen får vi konsumenter börja punga ut mer för våra serier och filmer eller så får vi börja utstå mera reklam. Det är helt ohållbart att pumpa in miljoner i påkostade produktioner som aldrig kan gå på plus.
Hon tycker också att det vore viktigt med det produktionsincitament som världsstjärnan Emma Thompson lyfte fram i sitt öppna brev i Helsingin Sanomat nyligen. Med stödet kan internationella producenter som Thompson få tillbaka upp till 25 procent av de kostnader man lagt ner på tv- och filminspelningar i Finland. Stödformen är vanlig utomlands när det gäller den audiovisuella branschen.
– Det skulle locka fler internationella finansiärer att satsa på finsk film men också på utländska filmer som spelas in här.
Antingen får vi konsumenter börja punga ut mer för våra serier och filmer eller så får vi börja utstå mera reklam. Det är helt ohållbart att pumpa in miljoner i påkostade produktioner som aldrig kan gå på plus
Sophia Heikkilä
För många kanaler i Finland?
Konkurrensen om konsumenternas och tittarnas tid och uppmärksamhet är stenhård. I Finland finns förhållandevis många tv-kanaler: förutom fyra stora finns det flera små plus kanalernas strömningstjänster. Kanalerna är för många för att det ska vara lönsamt för alla, säger, Olli Suominen vd för produktionsbolaget Rabbit Films, som har producerat många publiksuccéer som Suurmestari på MTV3 och Haluatko miljonääriksi på Fyran.
– Vi har över tio kanaler som sänds fritt och jag tror att alla redan en längre tid har varit överens om att det vore hälsosammare för marknaden med färre kanaler. Men ingen vill ge upp, säger Suominen.
För att klara sig i racet måste man antingen vara tillräckligt bra och stor eller tillräckligt billig, tror han.
– För tillfället går det helt bra för oss. Jag tror inte att vi kommer att växa under de kommande åren, men istället för kris skulle jag tala om en förändring. Tv-tittandet kommer inte att återgå till läget för tio år sedan, då en miljon finländare knäppte på MTV3 en lördag kväll oavsett vad de sände.
Våra inhemska kanaler tävlar också med de internationella strömningstjänsterna, som även de har det kämpigt just nu. Disney, Netflix, HBO har alla velat producera originalserier och filmer med ensamrätt. Olli Suominen tror att också de måste gå in för fler samproduktioner och ta in fler finansiärer som delar på kostnaderna, i stil med det Netflix slöt med Yle kring Dance Brothers, serien visades först på Netflix och senare på Yle.
– Det är få som har råd att finansiera produktionen ensam till hundra procent. Alla mina kollegor i Europa talar om samma typ av problem.
Färre dramaproduktioner
Mediebolaget MTV har gjort en årlig förlust på kring 20 miljoner euro under de senaste åren. Enligt HS förverkligar MTV bara 50 procent av sina tilltänkta dramaproduktioner.
– Det stämmer att dramaproduktionen har minskat från toppåren, men drama är fortfarande en stor och viktig genre för oss. Jag skulle inte tala om en kris, snarare om en återgång till det normala innan pandemin. På MTV ser vi ändå ljust på framtiden, säger Johannes Leppänen, vd för MTV.
Också Yle är en viktig beställare av inhemskt drama. Många större inköpsbeslut ligger på bordet för tillfället i väntan på att Yle ska få besked av den parlamentariska arbetsgruppen kring sin egen framtida finansiering.
– För de finlandssvenska produktionerna ser jag att ett bredare samarbete inom fältet vore önskvärt, det vill säga att produktionsbolagen sinsemellan skulle samarbeta mer och hitta kompetenser hos varandra. Det gäller att hitta bred finansiering också utanför landsgränserna, och göra innehåll som väcker intresse också utanför de finländska gränserna, framför allt i Norden, säger Christoffer Forssell, chef för programinköp och samarbeten på Svenska Yle.
Han tror ändå att läget kommer att lugna ner sig.
– Det gäller helt enkelt att anpassa sig till den vardag vi lever i nu och den verklighet vi har nu.