Bloggar och sociala medier är en miljö där politiker kan uttrycka sig fritt.
Där finns ett utrymme för ett språkbruk som kanske inte skulle vara möjligt i andra sammanhang, säger språkvetaren Kristiina Savola.
Konflikter och konfrontationer är i sig en grundförutsättning i demokratisk politik.
Men Kristiina Savola konstaterar att språkbruket blivit tuffare i den finska politiken under det senaste decenniet.
Under den här tiden har Sannfinländarna tagit mycket utrymme och ofta satt agendan i de miljöer som bloggar och sociala medier utgör.
– Sannfinländarna har varit föregångare inom det hårdnande språkbruket. Härifrån kommer begrepp som invandringskritisk och ”suvakki” som syftar på så kallade toleranta personer.
”Vi och de”
Kristiina Savola är inne i slutskedet av sina doktorandstudier vid Stockholms universitet, där hon också undervisar i finska.
Hon har undersökt språket i bloggar och sociala medier under riksdagsvalsåret 2015, med speciellt fokus på politisk positionering och konfrontativt språkbruk.
Med politisk positionering menar man att politiker formar sin roll och position med språkliga val.
Man kan positionera sig i relation till någon eller några andra. Då kan politisk positionering ske genom konfrontativt språkbruk, alltså genom att visa skillnader mellan ”vi” och ”de”.
I bloggar skrivna av politiker är konflikter och konfrontationer ett vanligt tankemönster och en vanlig politisk positioneringsstrategi.
I det material Kristiina Savola undersökt använder De Gröna och Vänsterförbundet samt Sannfinländarna det mest färgglada och affektiva språket, med tydliga populistiska inslag.
– Däremot skulle jag säga att språket och konfrontationerna är hårdast hos Sannfinländarna.
Militarisering av språket på gång
År 2015 levde vi med den så kallade flyktingkrisen och i efterdyningarna av den ekonomiska nedgången 2008. Den här typen av internationella kriser påverkar den politiska dynamiken i Finland.
På samma sätt påverkade Rysslands anfall på Ukraina språkbruket inom finländsk politik. Språkbruket i Finland hade militäriska inslag redan innan kriget i Ukraina.
Men efter att kriget utbröt skedde en snabb förändring mot ett ännu mer militariserat språkbruk. Natodebatten bidrog ytterligare till den här militariseringen.
– Det har varit intressant att se hur snabbt Natodebatten påverkade attityderna och den allmänna debatten i samhället.
– Det här har säkert att göra med Finlands äldre historia och kollektiva trauman i vårt samhälle.
Hård jargong över hela politiska fältet
Kristiina Savola framhåller att i den miljö som internet utgör och i sociala medier sprids texter, tankar, synvinklar och ord, liksom hur man kommunicerar kring ett ämne väldigt snabbt.
Därifrån sprids det också till det allmänna politiska språkbruket.
– Jag förväntade mig det här språkbruket av Sannfinländarna, som kan definieras som ett populistiskt högerparti.
– Men när jag började gräva i detaljer såg jag att likadana strategier finns överallt på det politiska fältet, med många laddade ord, starka känslor och hotscenarier.
Journalister medskyldiga till spridningen
Under senaste decenniet har den här typen av språkbruk normaliserats och också börjat användas i det allmänna språkbruket i vårt land.
Här lyfter Kristiina Savola lyfter fram mediers roll.
– Sannfinländarnas bloggande och kommentarer i sociala medier har fått mycket utrymme i mediers rapportering. Det har bidragit till att det tuffare språket i politikers bloggtexter hittat vägen in i vanligt folks språkbruk.
Är den här utvecklingen något vi borde oroa oss för?
– Det är absolut något vi bör vara medvetna om. Språkbruket innehåller otroligt mycket makt när man väljer vilka begrepp man använder.
När begrepp som är politiskt laddade blir normaliserade, kanske vi med tiden tappar den kritiska synen på det som makthavare faktiskt säger, konstaterar Kristiina Savola.