Det är mindre än två månader till EU-valet och valrörelsen är en stor snackis i Sverige. Men i Finland är det få som har lagt märke till att valet står bakom hörnet.
– Man pratar inte så mycket om EU-valet. Åtminstone inte folk i min ålder, säger Emma Lindroos, studerande vid folkhögskolan Lärkkulla.
Trots det talar studerandena en hel del om EU-frågor, men ofta utan att tänka på att det handlar om EU-politik.
– Vi talar en del om klimatförändringen och att vädret blir extremare. Och vad man kan göra åt det, säger Lindroos.
Klimatpolitiken är en viktig fråga för unga, tror Elin Svedman som studerar vid Lärkkulla. Svedman är också ledamot i Närpes stadsfullmäktige för SFP. En följd av skärpt klimatpolitik kan ändå vara till exempel högre bensinpriser.
– Jag har själv en bil så det påverkar mig. Kanske just då priset började stiga till två euro per liter så tänkte jag oj oj oj, vad är det som händer? Men man får lov att acceptera det, säger Svedman.
De så kallade EU-korkarna har inte heller undgått studenterna, det vill säga att plastkorkarna sitter fast på förpackningarna på grund av miljökrav på EU-nivå.
– I början var det lite irriterande, men nu har jag vant mig, säger Svedman.
”Tiktok behöver inte begränsas”
I USA överväger man att förbjuda Tiktok som en del av konkurrensen med Kina. Teknologijättarnas makt är också en väldigt aktuell fråga inom EU.
Det handlar bland annat om hälsa, säkerhetsrisker och teknologiska innovationer.
Robin Lindholm, som jobbar på kabelfabriken i Kyrkslätt, använder Tiktok. Han är inte förtjust i tanken på begränsningar.
– Där kommer mycket information, men man måste använda bondförnuft när det gäller vilken information man plockar upp. Man måste komma ihåg att ta det med en nypa salt, säger Lindholm.
Lindholm har inte funderat på EU-valet och tror inte att han kommer att rösta.
Jordbrukarna är en väljargrupp som berörs väldigt konkret av valet, eftersom en stor del av besluten om jordbruksstöd fattas på EU-nivå. Urban Silén är jordbrukare och skogsägare och för honom är det självklart att rösta.
– För Finland är skogspolitiken ganska besvärlig. Där har vi mycket att göra, säger Silén.
Silén anser att man i EU inte alltid förstår att en så stor del av EU:s skogsareal finns i Finland. Han betonar också att största delen av den finländska skogen är privatägd.
– EU vill ju nog vingklippa äganderätten, med stöd av vissa partier i Finland, säger Silén.
”Valrörelsen har ännu inte kommit igång”
Alla partier har ännu inte fått ihop sina kandidatlistor inför valet, poängterar Maria Blässar, chef för Europeiska kommissionens representation i Finland.
– Det sker i slutet av april och sedan kommer kampanjerna igång på riktigt, säger Blässar.
Det låga valdeltagandet i Finland tror Blässar kan kopplas till att diskussionerna om EU ofta handlar om enskilda problem, istället för nyttan av unionen.
Det är framför allt unga som låter bli att rösta. Maria Blässar säger att det lönar sig för unga att rösta, eftersom det handlar om deras framtid.
– Jag tror att särskilt unga människor inte riktigt vet vad EU håller på med. De är födda i EU-Finland och de kanske inte ifrågasätter så många saker som vi äldre.
I Sverige röstar klart fler än i Finland i EU-valet. Blässar har tidigare arbetat med EU-frågor i Sverige.
– De är ganska ideologiska i Sverige. Jag skulle säga att finländarna har en mer praktisk inställning, säger Blässar.