När det år 2022 blev klart att Vattenfall ska bygga den havsbaserade vindkraftsparken utanför Korsnäs beskrevs det som ett massivt projekt med upp till 100 vindkraftverk.
Mera exakt så talades det om 70-100 vindmöllor ute till havs.
Det massiva projektet har nu blivit ännu större.
– Det här projektet har nu växt så det handlar om att det kan byggas upp till 150 vindkraftverk, bekräftar Timo Laakso på Forststyrelsen.
Flera möllor och större elproduktion
Laakso är projektledare på Forststyrelsen som förvaltar det aktuella havsområdet på finskt territorialvatten.
Jämfört med de tidigare siffrorna så betyder det alltså att den havsbaserade vindkraftsparken i Bottenhavet potentiellt kan bli dubbelt större än man tidigare trott.
– Projektområdet har utvidgats, förklarar Laakso.
Det skedde i november i fjol. Då sände också Forststyrelsen ut ett pressmeddelande där man bekräftade att området utvidgas med cirka 5 000 hektar.
I samma pressmeddelande informerades det att den planerade kraftproduktionen på 1 300 megawatt nu kan utökas till 2 000 megawatt.
Också på den punkten har siffrorna nu justerats upp rejält.
– I den nu aktuella miljökonsekvensbedömningen står det 2 500 megawatt, bekräftar Timo Laakso.
Det handlar om en fördubbling av kraftproduktionen jämfört med ursprungliga 1 300 megawatt.
”Bra feedback av kommunen”
I november i fjol sades det ännu från Forststyrelsens sida till Svenska Yle att tilläggsområdet inte automatiskt betyder fler turbiner. Förklaringen var enligt vindkraftschef Otto Swanljung:
– Då området är större finns det bättre möjligheter att optimera kraftverkens placering för att få maximal kraft ur varje enskild turbin.
Men nu är det alltså upp till 150 kraftverk som gäller i de senaste MKB-planerna som presenterades förra veckan.
För en utomstående kan det tyckas märkligt att man går från under 100 vindkraftverk till 150?
– Vi har efter bästa förmåga samarbetat med kommunen och fått bra feedback, konstaterar Timo Laakso.
De senaste beräkningarna betyder likaså att årsproduktionen nu kan bli 7 terawattimmar istället för tidigare nämnda 5 terawattimmar.
Så vad har hänt under bara några månader när siffrorna för den planerade vindkraftsparken har justerats upp så radikalt?
– Man måste komma ihåg att det här är långa projekt och det gäller att blicka långt in i framtiden, säger Laakso.
Han lyfter fram det engelskspråkiga begreppet ”permitting envelope” för att förklara det skedda.
– Det ska finnas flexibilitet inför framtiden när dylika projekt planeras. Det typiska är att projektområdet krymper under processen. Tiden får utvisa hur det blir i Korsnäs.
Oklart när 150 möllor togs med i planeringen
Just nu verkar i alla fall siffrorna skruvas uppåt rejält. Timo Laakso kan inte svara på frågan när 70-100 kraftverk blev 150.
– Jag kan inte säga något datum. Vi följer lagstiftningen och publicerar information på ett sådant sätt som lagen kräver.
Men siffrorna har tagits fram tillsammans med partnern Vattenfall.
– Det här är ett joint venture (gemensamt företag) och tillsammans med Vattenfall för vi det här projektet framåt.
Det är alltså svenska Vattenfall som är byggherre eftersom de vann konkurrensutsättningen som Forststyrelsen ordnade. Nu jobbar man vidare i ett joint venture bolag som till 75 procent ägs av Vattenfall och till 25 procent ägs av Forststyrelsen.
Laakso påminner om att miljökonsekvensbedömningen som har startat är början på en lång process. På sommaren kommer det utlåtanden och efter det görs nya utredningar. Projektet lever.
Så till den grad att Vattenfalls egna hemsidor ännu presenterar de förlegade siffrorna för projektet när denna artikel skrivs.
Mera fastighetsskatt till kommunen
Allmänheten har nu möjlighet att uttrycka sin åsikt om projektet fram till den 24 maj. Före det ordnas ännu ett informationsmöte för kommunens invånare en månad tidigare, 24 april.
Då blir både gemene man och de kommunala beslutsfattarna tvungna att ta ställning till ett projekt som nu på slutrakan har växt rejält.
Om det blir hela 150 vindkraftverk borde Korsnäsborna kunna se fram emot åtminstone högre inkomster i form av mera skatteintäkter, eftersom vindkraftsbolag som verkar på territorialvattnet ska betala fastighetsskatt för sina vindmöllor till värdkommunen.
– Jo, om det förverkligas enligt nuvarande planer, så är det nog så, säger Forststyrelsens Laakso.