Nästan en tredjedel av fåglarna som häckar i Finland beräknas vara hotade, har Svenska Yle rapporterat den här veckan. Många arter riskerar att dö ut.
Samtidigt har Finlands politik kring att stärka den biologiska mångfalden sällan imponerat på klimatexperter och miljöorganisationer.
Redan regeringen Marin fick kritik för att inte ta tag i skogsbrukets effekter på klimat och biologisk mångfald. Men regeringen Orpo får verkligen uselt betyg av miljöorganisationer och experter på biodiversitet.
Framtiden är inte särskilt ljus för fåglarna heller om det här regeringsprogrammet uppfylls
Bernt Nordman, Världsnaturfonden
Regeringens Orpos nedskärningar i finansieringen för naturskyddsåtgärder har varit dramatiska, och regeringen har också satt sig på tvären för EU:s återställningsdirektiv.
– Framtiden är nog inte särskilt ljus för fåglarna heller om det här regeringsprogrammet uppfylls, säger Bernt Nordman som är klimatexpert på Världsnaturfonden.
Ensidiga skogs- och jordbrukslandskap skadar biodiversiteten
Fågelskyddet i Finland bygger framför allt EU:s fågeldirektiv.
Det finns regler för både artskydd och habitatskydd samt ett nätverk för skyddade områden i EU via Natura 2000.
Problemet med att trygga fåglarnas livsmiljö gäller dels jordbrukslandskapet, men framför allt skogarna.
– Det skulle nog behövas en betydligt större förändring av skogsbruket för att fågelpopulationen skulle börja må bättre, säger Bernt Nordman.
Han talar om ett intensivt skogsbruk sedan 50-talet då kalavverkningsmetoder togs i bruk och fokuset på att maximera virkesproduktionen blivit allt större.
Problemet är att ett hårt skogsbruk gör skogarna ensidiga.
Många av fåglarna som är rödlistade skulle klara sig i ekonomiskogarna om där fanns gamla träd, hålträd och en mångsidig insektsflora.
– Det finns varken boträd eller mat för fåglarna. Och kalavverkningarna utgör ju en helt dramatisk förändring i livsmiljön. Dessutom tillåter man i Finland fortfarande avverkningar under häckningstid, vilket i princip är förbjudet på EU-nivå inom fågeldirektivet.
Ensidigheten gäller också jordbrukslandskapet:
– Vi har djurgårdare i vissa delar, väldigt stora spannmåls- och odlingsområden i andra delar av Finland och det där är en mer långsidig småskalig jordbruk med djurhållning och växtodling på samma områden som skulle vara betydligt bättre förutsättningar för för också fågellivet.
Mål och handling inte samma sak
Regeringsprogrammet nämner den biologiska mångfalden flera gånger, bland annat finns det ett mål för en ny nationell strategi för den biologiska mångfalden.
Från oppositionen är Johan Kvarnström, socialdemokrat och miljöutskottsmedlem, inte imponerad:
– Den nämns på bra sätt i regeringsprogrammet flera gånger, men i ganska allmänna ordalag.
– Och i de konkreta handlingarna och i den konkreta politiken tycker jag regeringens miljöpolitik är så undermålig att den får underkänt. Många konkreta handlingar går stick i stäv med målen.
Han listar till exempel en ny naturlag, en revidering av skogslagen och vattenlagen samt en uppdatering av naturvårdslagen som viktiga åtgärder.
– Det som fått ganska lite uppmärksamhet är att den största procentuella nedskärningen den här perioden har drabbat miljösektorn. Natur- och miljöskyddet minskar med en tredjedel i år.
Signalen som regeringen sänder med att motsätta sig EU:s återställningsdirektiv är inte heller bra.
– Man talar om att det blir för dyrt för Finland att skydda vår natur. Det är väldigt mycket dyrare att låta den utarmas på det sätt som nu sker gällande biodiversiteten, säger Kvarnström.
Fokus ligger mer på att få ner de utsläpp som fossila bränslen genererar
Mikko Ollikainen, riksdagens miljöutskott, SFP
I riksdagens miljöutskott sitter också SFP:s Mikko Ollikainen.
Som regeringsrepresentant medger han att den här regeringens fokus på biologisk mångfald är mindre än under den förra regeringen som SFP också satt med i.
– Fokus ligger mer på att få ner de utsläpp som fossila bränslen genererar.
– Ren och fin natur är något vi är väldigt stolta över i Finland, och en viktig del av det är förstås den biologiska mångfalden. Bevarandet av den biologiska mångfalden är viktig på många nivåer, bland annat ur livsmedelssäkerhetsperspektiv, säger Ollikainen.
Regeringsprogrammet har till exempel en skrivning om att betande djur bidrar till ökad biologisk mångfald.
Mikko Ollikainen ser att åtgärder inom jord- och skogsbruk kan stödja den biologiska mångfalden och tvärtom:
– Jag tycker det är som synd att de ska ställas emot varandra, man skulle kunna se fördelar. Jord- och skogsbruket är viktigt för vårt folk, och skogen och naturen också, för vår kultur och förstås också ur ekonomiskt perspektiv.
Regeringsprogrammet ser biologisk mångfald som exportfördel
Klimat- och miljöminister Kai Mykkänen (Saml) orsakade rabalder hos grönvänsterns opposition här om veckan när han i en intervju för Helsingin Sanomat beskrev sig själv som mer av en klimatpolitiker än en naturpolitiker:
”Jag är något mera av en fritt från fossilt-människa än en radikal naturbeskyddare”.
Men regeringen Orpos klimat- och miljöpolitik koncentrerar sig uttryckligen på att minska på fabrikspipornas utsläpp, och inte i lika hög grad på att stärka kolsänkor.
I regeringsprogrammet finns flera mål och åtgärder kring att stärka den biologiska mångfalden, men precis som i regeringsprogrammets syn på klimatfrågor listas också den biologiska mångfalden som en möjlighet för både tillväxt och konkurrenskraft.
Till exempel står det så här: ”Samhällets verksamhet omvandlas så att den blir naturpositiv. Regeringen strävar efter att stoppa förlusten av biologisk mångfald genom samarbete och gör de positiva konsekvenserna för naturen till en exportprodukt för Finland”.