– Det är alldeles för lite. I praktiken kommer den pengen att helt gå åt till hyra, vatten, el och mat åt djuren. Från den summan kan man till exempel inte betala en enda lön, säger Arto Hokkanen.
Summan är liten både när man jämför med fjolårets bidrag på 80 000 euro och med potten på 150 000 euro som man ansökt om i år.
– Till all tur har vi besparingar så att vi klarar oss i ett år framåt tills nästa gång bidragen delas ut, säger Hokkanen.
Föreningen får sina pengar från staten och av privatpersoner.
Hokkanen är en av två personer som sköter all verksamhet på fågelskyddshemmet. Det finns ingen tid för några semestrar, särskilt som antalet hjälpbehövande fåglar bara ökar.
– Krafterna börjar vara på upprinningen, jag är snart en gammal gubbe. Därför skulle det vara bra att få med en tredje person och lära sig vad vi gör här, säger Hokkanen.
I fjol tog de emot 2 000 samtal vid sidan av arbetet med att sköta om 400 fåglar plus igelkottar och ekorrar.
– När vi började så var det mellan 150 och 200 fåglar per år. Siffran hoppade uppåt med nästan det dubbla 2019 när vi blev en förening.
Hokkanen tror de får in fler djur nu för att folk känner till fågelskyddshemmet i Pyttis bättre än förut. Det kommer också många stora fåglar så som svanar från djurskyddsföreningar som inte har lämpliga lokaler för dem.
Tung vinter för ugglorna
För tillfället bor omkring hundra djur på fågelskyddshemmet.
– Det är meningen att få huset ganska tomt nu under våren för snart börjar säsongen då vi får in fågelungar.
14 igelkottar väntar på att släppas fria, likaså sex svanar och en gås.
– Så finns det också någon uggla kvar, och duvor. Sedan borde lokalerna förstås putsas innan nya fåglar flyttar in.
Fågelhuset börjar vanligtvis fyllas med fågelungar kring halva maj. Sommaren är den brådaste säsongen medan vintern är lugnare.
Den här vintern var jobbig för ugglorna och fågelskyddshemmet fick ta hand om ett tjugotal av dem.
– Vi har redan befriat de flesta, som är positivt eftersom ugglan är en fågel som lider mycket av människans verksamhet. Förlusten av biologisk mångfald ökar och då är varje individ viktig, säger Hokkanen.