Efter nästan 2 000 år har ett antal välbevarande fresker i staden Pompeji nära Neapel i Italien sett dagens ljus igen.
Det var på hösten år 79 sin Pompeji begravdes i aska och pimpsten när vulkanen Vesuvius fick ett utbrott.
Väggmålningarna finns i en så kallad vintermatsal – en sal på cirka 15 gånger 6 meter med en bred dörröppning mot väst, för att fånga så mycket dagsljus som möjligt under vinterkvällar – i ett kvarter i staden som i sin helhet sannolikt ägdes av en politiker vid namn Aulus Rustius Verus.
Enligt arkeologer verkar freskerna ha varit nymålade vid tidpunkten för Vesuvius utbrott.
Små pimpstenar har skyddat målningarna
Utgrävningen av vintermatsalen med freskerna har inneburit att man avlägsnat upp till fem meter av så kallade lapilli – det latinska ordet för små stenar – alltså pimpsten som varierar i storlek från ärta till valnöt. Eftersom stenarna lätt ger vika under fötterna har ingen rört sig i området på närmare två årtusenden, vilket har skyddat målningarna på väggarna mot både ofog och tidens tand.
– De här målningarna är annorlunda än dem vi har sett i huset på andra sidan den här väggen, förklarar arkeologen Gennaro Iovino, som har arbetat på utgrävningar i Pompeji i tiotals år.
– De är väldigt viktiga. De är inte det vanliga vi hittar i Pompeji, säger han till brittiska The Times.
Freskerna i Verus vintermatsal har alltså inte gjorts i traditionell stil, konstaterar Iovino.
År 62 före vulkanutbrottet drabbades Pompeji av en jordbävning och tidigare utgrävningar i huset med de nyfunna freskerna tyder på att byggnadsarbete pågick i villan när all verksamhet upphörde i och med vulkanutbrottet 17 år efter jordskalvet.
Freskerna kan alltså representera det allra senaste konstmodet i Pompeji år 79.
Även om stilen är ny är temat det inte. På väggmålningarna syns figurer som är kända från trojanska kriget. Homeros Iliaden dateras traditionellt till 700-talet före Kristus, men historien om hur prins Paris av Troja rövar bort Helena av Sparta och därmed orsakar det trojanska kriget väckte uppenbarligen känslor även i Pompeji.
”De provar på något nytt”
Sophie Hay, en brittisk arkeolog som också har arbetat mycket med utgrävningarna i Pompeji, är inne på samma linje som Iovino. Freskerna är av väldigt hög kvalitet, säger hon.
– Matsalen verkar lite unik i att man i vanliga fall målade figurativ konst med ram runt, men i det här rummet har bilderna målats direkt på bakgrunden, säger Hay till The Times.
– Det verkar vara så att de provar på något nytt, vilket är trevligt, men de fick förstås aldrig njuta av hur det blev.
Väggarna i vintermatsalen var svartmålade. Enligt Iovino var det något man gjorde för att kamouflera sotet från de oljelampor som tändes under mörka kvällar.
Avsikten med de klara färgerna på bilderna i kombination med den mörka bakgrunden verkar ha varit att skapa en effekt där bilderna avtecknar sig tydligt när de träffas av kvällssolens strålar.
Matsalen har ett ljust mosaikgolv med en svart kantrand och det ljusa golvet antas ha varit tänkt att reflektera solljuset i vintermörkret.
Källa: The Times, The Guardian, AP