Hur allvarlig var Irans attack?
– Enligt mig är det här nog mycket allvarligt, eftersom det här ju är en statlig aktör, alltså Iran. Det är en helt annan sak än Hamas, som ju är en beväpnad gruppering och inte en statlig aktör. Iran utgör på ett annat sätt ett existentiellt hot mot Israel till skillnad från Hamas eller Hizbollah, säger Olli Ruohomäki.
Ruohomäki är inte förvånad av nyheterna om attacken.
– Det här kom inte som en överraskning, eftersom Iran offentligt varnat Israel för att man kommer att skrida till motåtgärder efter att Israel under påsken anföll den iranska beskickningen på syrisk mark. Så det här var en motåtgärd från Iran.
Sju personer, inklusive flera högt uppsatta militärer, dödades i ett luftanfall mot Irans ambassadkomplex i Damaskus i början av April. Iran beskyller Israel för att ligga bakom attacken. Israel har offentligt inte tagit på sig ansvaret, men har tidigare genomfört många luftanfall mot iranska mål på bland annat syriskt territorium.
Timo Stewart, mellanösternforskare vid Utrikespolitiska Institutet, ser också en risk för att större krig ska bryta ut i regionen.
– Faran för att ett större krig ska bryta ut finns definitivt. Genom hela Gazakriget har Israels och Irans fiendskap funnits i bakgrunden som en faktor. Israel och Iran har utkämpat ett slags skuggkrig. Man har gjort anfall här och där, Iran främst genom sina proxyn, Israel i sin tur har attackerat dessa proxyn och gjort anfall också i Iran. Det här är första gången Iran direkt attackerat Israel. Så insatserna växer.
Med proxyn avser Stewart diverse beväpnade grupperingar och aktörer i regionen som är allierade med Iran eller verkar på iranska order.
Enligt Olli Ruohomäki påverkas situationen av att makten i Iran innehas av utrikespolitiska hökar.
– Sådana här hökar, Irans revolutionsgarde, var tvungna att angripa Israel på grund av sin egen prestige för att stärka sin egen maktpolitiska ställning i Iran och bland sina allierade i regionen.
Också Israel styrs av hökar
Hur tror du att Israel svarar på den här attacken?
– Iran har meddelat offentligt via sin FN-beskickning att de inte vill eskalera situationen ytterligare. Det här är så klart ett meddelande åt Israel men också åt USA om att inte eskalera eller skrida till motåtgärder. Men också i Israel har hökar makten, redan under den gångna veckan när det varit i luften att någon slags attack kommer att komma från Iran meddelade Israels krigskabinett att man kommer att svara kraftfullt om Iran attackerar Israeliskt territorium. Så alla ingredienser för en eskaleringsspiral finns nog här, säger Ruohomäki.
– Det kokar annars också i i Mellanöstern just nu. Vi har situationen i Röda Havet, med Huthierna som stöds av Iran, och Hamas, och Hezbollah i Libanon, och olika grupperingar i i Irak som genomfört attacker mot amerikanerna i regionen. Så alla ingredienser för en större eldsvåda finns där om man vill använda den jämförelsen.
– Det här är den första direkta sammandrabbningen mellan Iran och Israel på flera år. Så det här är nog på en helt ny nivå än tidigare attacker som genomförts av Iranstödda aktörer i regionen.
Enligt Ruohomäki påverkas läget och responsen också av det israeliska styret.
– Netanyahu har redan tidigare varit mycket nära att besluta om något slags förebyggande attack mot Iran, men uppenbart har hans militära rådgivare bromsat, för att inte tala om amerikanerna, som ju säkert inte vill se en eskalering i Mellanöstern.
Det skulle vara mycket dåligt för amerikanska intressen runt om i Mellanöstern. Men Netanyahus förhållningssätt är ganska långt ”all in”, som vi har sett också i Gaza, så här finns också möjligheten för oförutsägbara följder.
Hur ser du USA:s roll i en möjlig deeskalering av situationen?
– Joe Biden har, precis som tidigare amerikanska regeringar, sagt att USA:s stöd för Israel är orubbligt när det hanslar om ett sådant här existentiellt hot mot Israel. Men samtidigt har har Biden också under gånga veckan uttryckt att Netanyahu borde lugna ner situationen i Gaza. USA är i en svår situation, och den här nära förestående eskaleringen är på inget sätt i USA:s intresse. Man vill inte bli indragen i det här kriget.