I Österbotten har stadsdirektörens lön stigit mest i Kaskö: ”Jag hörde inte att någon skulle ha motsatt sig lönen”

I Kaskö har lönen stigit med 50 procent mellan åren 2013 och 2024. I och med det är man tvåa bakom Ingå sett till hur mycket lönen ökat procentuellt.

Och efter att Markku Lumio i slutet av år 2022 valdes till stadsdirektör steg lönen rejält.

När lönen år 2021 låg på 5 600 euro var den år 2023 uppe i 8 000. Kaskö återfinns också rätt högt uppe på listan över kommuner med störst avgångsvederlag.

”Främst lönen vi tävlar med”

Jan-Anders Lundenius (SFP) är stadsstyrelseordförande i Kaskö.

Hur gick resonemanget när ni höjde lönen så pass mycket i samband med att ni anställde Markku Lumio?

– Vi konstaterade att här har vi en person med lång erfarenhet av det kommunala och som till på köpet är jurist. Exakt vad vi behövde, säger Lundenius.

Såg ni att ni måste satsa när ni hittat en person som kunde tänka sig att bli direktör i Kaskö?

– Det var ju nog faktiskt flera sökande, mer eller mindre kvalificerade personer. Men Lumio var helt klart mest kvalificerad och jag hörde inte att de andra partierna skulle ha motsatt sig lönen. Vi var alla överens.

Det var Lumio som begärde lönen och politikerna accepterade.

Lundenius ser att Kaskö har svårt att tävla med större kommuner vad gäller jobbets attraktivitet.

– Det är väl nog främst lönen vi tävlar med. Men visst kan vi också erbjuda en ”litenhet” och en närhet till naturen, det kan också vara positivt.

Kaskö har tuffa ekonomiska utmaningar. Man hade också satt mycket hopp till att Metsä Board skulle bygga en kartongfabrik i Kaskö men de planerna grusades.

Är det en delorsak till att ni betalar den lön ni gör, att det är ett hårt arbete att reda ut problemen?

– Kanske delvis. Och tidigare försökte vi spara oss till en bättre ekonomi men det gick nästan tvärtom, att ekonomin bara blev sämre. Så vi insåg att vi måste ha en rysligt kompetent person på posten. Vi är nöjda med Lumio.

”Skälig lön sett till arbetsuppgifterna”

Lumio har en månadslön på 8 000 euro och slår man ut den på befolkningsmängden så blir det 6,37 euro per invånare. I Korsnäs är kommundirektör Christina Båssars lön cirka 7 900 och per invånare blir det 3,89 euro.

Med det ligger Kaskö och Korsnäs på plats nio och tio sett till euro per invånare, endast de Åländska kommunerna ligger före.

Anna-Lena Kronqvist (SFP) är ordförande för kommunstyrelsen i Korsnäs.

Kronqvist tycker inte att det är ett värst vettigt sätt att se på saken, att relatera lönen till befolkningsmängden. Det som spelar roll är uppgifterna och arbetsmängden.

Notera även att Christina Båssar har den lägsta lönen i de österbottniska kommunerna. Kommunen har också näst minst invånare (cirka 2 000), endast Kaskö har färre (cirka 1 250).

Öppna bildvisare

Måste en liten kommun som Korsnäs locka med lönen eller finns det andra trumfkort?

– Jag tror det räcker med en skälig lön relaterat till arbetsuppgifterna. I en liten kommun kan kommundirektörens uppgifter vara väldigt omfattande, säger Kronqvist.

En kommundirektör i en mindre kommun har nödvändigtvis inte hjälp att tillgå i form av andra tjänstemän och jurister, påpekar hon. I en mindre kommun kan en direktör ha mer krav på sig att följa med nya förordningar från statligt håll, till exempel.

Generellt kan man påstå att ju större stad desto högre lön. Men enligt Kronqvist kan man inte nödvändigtvis säga att en direktör i en mindre kommun har mindre jobb och därmed också ska ha en lägre lön.

– Det är klart att man i en mindre kommun ofta har lägre löner överlag. Men löneskillnaden kan inte vara alltför stor. Man ska ju också följa kollektivavtalet.

”Om personen trivs är kanske inte lönen det viktigaste”

Trenden är tydlig, kommundirektörernas löner stiger med åren. Ser man på de tvåspråkiga kommunerna är det bara i Åbo som lönen faktiskt har gått ner från år 2013 till 2024.

Ser man på Korsnäs så har månadslönen stigit från cirka 5 900 euro år 2013 till 7 900 år 2024. Alltså en ökning med ett par tusen euro.

– Lönen stiger utgående från löneutvecklingen i samhället. Vi har inte på det viset höjt något extra, säger Kronqvist.

Det att en mindre kommun betalar en hyfsad lön, är det ett sätt att garantera att direktören vill bli kvar?

– Nå, skulle vi betala betydligt mindre än motsvarande kommuner så kan det ju hända att direktören flyttar. Men här spelar ju också samarbetet med förtroendevalda och tjänstemän in. Om personen trivs så är kanske inte lönen det viktigaste.

Det kan vara svårt att hitta en ny kommundirektör, inte bara för mindre kommuner. Men när den dagen kommer tror inte Kronqvist att Korsnäs kommer att ha några större problem.

– Det hänger ju förstås också på om det i framtiden blir mer osäkert att jobba för mindre kommuner. Men jag ser inte att Korsnäs kommer att få några problem.

Det att alla är mer eller mindre bekanta med kommundirektören har sina fördelar och nackdelar.

– Alla vågar ta kontakt med vår kommundirektör. Det kan betyda mer arbete men å andra sidan så har hon ju då kunskap om vad kommuninvånarna tycker och önskar.

Högst lön i Vasa – störst ökning i Kaskö

I tabellen presenteras löneökningen i de tvåspråkiga kommunerna i Österbotten (och Karleby). Malax och Nykarleby saknas eftersom de inte svarat inom utsatt tid.

*Lönen år 2024 saknas för Pedersöres del, i tabellen presenteras istället lönen år 2023

Här kan man också notera att lönen stigit rätt ordentligt, förutom i Kaskö, även i Kristinestad: 46 procent från år 2013 till 2024. Bäst betalt har föga överraskade Tomas Häyry i Vasa. Sedan följer Karlebys Stina Mattila och Jakobstads Anne Ekstrand.

Välfärdsområdena lockar potentiella direktörer

Ulf Stenman är direktör för den svenska verksamheten på Kommunförbundet.

Vi frågar honom vad mindre kommuner kan locka med? Är det lönen man måste satsa på för att vara attraktiva?

– Klart är att konkurrensen på arbetsmarknaden ökat. Klart är också att välfärdsområdenas inrättande medförde ytterligare tryck på kommunerna att vara konkurrenskraftiga. Det handlar inte bara om lönen, men den är en del av det offentligas attraktionskraft.

Öppna bildvisare

Men varför har då konkurrensen på arbetsmarknaden ökat? Har det att göra med att välfärdsområdena lockar direktörer som annars skulle ha sökt sig till kommunerna?

– Kanske det. Dels nya tjänster men välfärdsområdena inledde också med en lönenivå som låg över kommunernas.

Stenman ser också att en möjlig ”kommundirektörs-talang” har ledarjobb på den privata sidan att jämföra med.

Är det mindre lockande att bli kommundirektör nu än för 15-20 år sedan?

– Jag har ingen forskning som visar att det skulle vara mindre lockande men det är nog färre sökanden.

Social- och hälsovården flyttade bort från kommunerna i och med inrättandet av välfärdsområdena. Men att det här i något skede skulle synas i att lönerna för kommundirektörerna börjar sjunka ser Stenman som osannolikt.

– När social och hälsovårdsreformen genomfördes försvann 50 procent av finansieringen men inte uppgifterna i motsvarande grad. Det är verkligt få arbeten idag där lönen skulle sjunka.