Jobbkanalens styrelseordförande Elina Pylkkänen ser fortfarande potential i Jobbkanalen. Initiativtagaren till Jobbkanalen, den tidigare arbets- och näringsministern Tuula Haatainen (SDP), är besviken över att Orpos regering har beslutat att lägga ner företaget.
Jobbkanalen läggs ner efter så lite som ett och ett halvt år. Bolaget skulle hjälpa personer med nedsatt arbetsförmåga att hitta ett jobb. Det handlade till exempel om personer med funktionsnedsättning.
Nedläggningen av Jobbkanalen är, enligt avdelningschef Jan Hjelt vid Arbets- och näringsministeriet, ett sätt för staten att spara pengar. Det är en del av de sparbeslut som regeringen fattade i samband med förhandlingarna om budgetramen tidigare i veckan.
Nu när vi har en allt sämre ekonomi inom den offentliga sektorn blir det för svårt att försvara den här typen av företag
Elina Pylkkänen, styrelseordförande för Jobbkanalen
En annan orsak till att bolaget läggs ner är att den enligt Jan Hjelt inte har uppnått sitt mål. Målet var att anställda tusen personer fram till slutet av år 2025, men i slutet av år 2023 hade bolaget bara anställt ungefär tjugo personer.
Förebilden till Jobbkanalen var det svenska bolaget Samhall som sysselsätter flera tusen personer. Jobbkanalen följer en svensk modell, medan Finland enligt Jan Hjelt ganska långt i övrigt har byggt om sina tjänster för arbetssökande enligt den danska modellen.
Jobbkanalen hade svårt att platsa in i den omställning som är på gång i Finland. Här ska kommunerna ta över sysselsättningstjänsterna vid årsskiftet. TE-byråernas verksamhet flyttar från staten till kommunerna och det blir kommunernas uppdrag att hjälpa svårsysselsatta personer att komma ut i arbetslivet.
Avdelningschef Jan Hjelt säger att den nuvarande regeringen redan under regeringsförhandlingarna beslöt att minska de pengar som betalas ut till Jobbkanalen. Eftersom bolaget inte har lyckats nå sina mål läggs det ner helt och hållet.
Styrelseordförande försvarar Jobbkanalen
Elina Pylkkänen är styrelseordförande för Jobbkanalen. Hon är också understatssekreterare vid Arbets- och näringsministeriet.
Hon tror att målet för företaget helt enkelt har varit för ambitiöst från början. Det tar enligt henne tid att bygga upp ett bolag från grunden och att skapa de rätta kontakterna till företagsvärlden och göra sig känt bland potentiella kunder.
– Det är inte lätt i det här konjunkturläget. Vi är ju i en lågkonjunktur. Då blir det svårt att sälja en sådan här arbetsinsats till företagen.
Elina Pylkkänen säger att skillnaden mellan Samhall och Jobbkanalen är att Samhall inte byggdes upp från grunden. Det var flera kommunala bolag som slogs ihop.
På frågan om det är partipolitik som ligger bakom nedläggningen av Jobbkanalen säger Elina Pylkkänen att hon har den uppfattningen att också Samlingspartiet stödde den lagändring som ledde till grundandet av Jobbkanalen, men att lågkonjunkturen nu spelar in.
– Nu när vi har en allt sämre ekonomi inom den offentliga sektorn blir det för svårt att försvara den här typen av företag eftersom den kräver offentliga medel för att fungera.
Tidigare arbetsministern besviken
Det var den tidigare arbets- och näringsministern Tuula Haatainen (SDP) som tog initiativ till att grunda Jobbkanalen. Hon tycker att det är synd att bolaget läggs ner.
– Jag är verkligen ledsen över att Jobbkanalen läggs ner innan bolaget ens har kommit igång på allvar.
Haatainen säger också att det tar tid att starta upp ett företag som ska hitta jobb åt de mest svårsysselsatta i samhället. Hon skulle ha gett bolaget mera tid.
Tanken var att samarbeta med kommunerna och den tredje sektorn för att hitta jobb för dem som har svårast att hitta jobb.
De här människorna ställer sig inte på barrikaderna.
Tuula Haatainen, arbetsminister i Marins regering (SDP)
Hon har svårt att säga exakt vad som ligger bakom nedläggningen av Jobbkanalen, men hon säger att de anställda har satsat mycket och jobbat hårt för att bygga upp verksamheten.
– I Sverige är inte Socialdemokraterna i regeringen, men Samhall fungerar bra fortfarande.
Hon gissar att det är regeringens spariver som är tjuven i dramat. Regeringen har sett en möjlighet att spara pengar och utnyttjar nu varje liten öppning.
– Jag tror att regeringen har blivit blind i sin spariver. Då den ser en summa som kan strykas gör den det utan att tänka efter. De här människorna ställer sig inte på barrikaderna. Vi måste försvara dem och vara deras språkrör.
Konceptet fungerar i Sverige
Tuula Haatainen fortsätter, liksom styrelseordförande Pylkkänen, att tro på konceptet. Samhall har ju haft stor genomslagskraft i Sverige.
Enligt Pylkkänen är de personer som har hittat ett jobb via Jobbkanalen nöjda. Hon hoppas att de personer som är anställda via Jobbkanalen kan anställas direkt av de bolag de nu jobbar för.
I och med att Jobbkanalen läggs ner finns det färre möjligheter för personer med funktionsnedsättning att komma ut i arbetslivet. Enligt THL finns det 240 000 arbetslösa med nedsatt arbetsförmåga.
– Jobbkanalen erbjuder konkreta arbetsplatser. Det kommer troligen att saknas i vår sysselsättningspolitik helt och hållet.