Allt fler motionärer tränar målinriktat. Just den gruppen löper extra stor risk att belasta sina kroppar för mycket.
Många planerar inte in tillräckligt med tid för återhämtning.
Det säger Piia Kaikkonen, som är doktor i gymnastik- och idrottsvetenskaper och testningschef vid idrottsläkarstationen i Tammerfors.
– Tävlingsidrottare har det oftast bättre ställt med träningsprogrammet, uppföljningen och återhämtningen. De har tränare som hjälper dem att tänka ut helheten.
Enligt Kaikkonen ökar risken för överansträngning när unga börjar träna mer målinriktat eller tävla. Träningen kan öka väldigt mycket.
Också vuxna sätter ibland upp för stora och snabba mål, som maratonlopp, utan att ha någon större atletisk bakgrund.
– Tidvis kommer det också nya trendgrenar som folk plötsligt kan ägna sig åt flera gånger i veckan. Till exempel crossfit är tufft och krävande. Om man inte har konditionen från början så klarar ju inte kroppen plötsligt av något sådant, säger Arja Uusitalo, överläkare vid HUS och specialist på idrottsmedicin.
Trötthet, pigghet och sjukdomar
För mycket träning påverkar oss på många sätt. Först kommer ofta tröttheten: träningsmängder som tidigare kändes bra tar på krafterna, prestationerna försämras eller det kan värka i musklerna.
Ett typiskt symtom är att man inte kan koppla av.
– När pulsen förblir hög och man inte kan somna på kvällen eller vaknar på natten och inte kan somna om. Vissa börjar vara sjuka väldigt ofta eller upplever en allmän sjukdomskänsla, till exempel ont i halsen eller lindrig feber.
Belastningssymtom förekommer i alla vuxna åldrar, men kanske speciellt bland hurtiga 45–50-åringar: många tränar på som förr, fast kroppen skulle behöva mer tid för återhämtning när den blir äldre.
Ibland kan ett fysiologiskt eller psykiskt beroende av motion ligga bakom.
– I synnerhet unga kan leva i tron att man inte kan hoppa över ett träningspass.
Enligt Kaikkonen är belastningsåkommor mycket vanliga bland aktiva motionärer och tävlingsidrottare.
Om man får i sig för lite energi blir det också svårare för kroppen att återhämta sig.
– Till exempel en tonårsflicka som sysslar med cheerleading eller gymnastik och samtidigt börjar gå upp i vikt naturligt – det ska man göra – men så passar det inte in på hur kroppen borde vara i den grenen. Många börjar äta mindre, säger Uusitalo och påpekar att energibrist också ökar risken för belastningsskador.
Källa: STT