Många gymnasister kan alltså bli tvungna att betala för att ta studenten.
I dag är de fem första studentproven gratis för abiturienten. Efter det kommer en avgift på 34 euro per prov.
Om priset hålls ungefär oförändrat skulle man alltså få betala uppemot 200 euro om man väljer att skriva alla studentexamensprov den tredje våren eller senare.
Regeringen slog i sina ramförhandlingar fast att gymnasiet ska kosta efter det kalenderår då den studerande fyllt 18.
Den som börjar gymnasiet direkt efter grundskolan fyller i allmänhet 18 antingen vårterminen på tvåan i gymnasiet, höstterminen på trean eller på sommarlovet däremellan.
Om man skriver en del av ämnena på hösten det tredje gymnasieåret behöver man inte betala. Våren därpå kostar det.
– Själv tolkar jag det så att det troligtvis kommer att gå så här, säger undervisningsminister Anna-Maja Henriksson (SFP) till Yle Uutiset.
Största delen av gymnasisterna deltar i flera prov i studentskrivningarna just på våren det tredje året – eller skriver merparten av sin studentexamen då.
Vid det laget har också största delen fyllt 18 under det föregående kalenderåret.
Också studiematerialet ska kosta
Om regeringens planer blir verklighet kommer det också andra avgifter för gymnasisterna.
I fortsättningen kommer licenserna för gratis studiematerial som läroböcker och webbmaterial att löpa ut i slutet av det år då den studerande fyller 18 och alltså inte längre är läropliktig.
– Också det är en sparåtgärd, säger Henriksson.
Besparingen skulle vara ungefär tolv miljoner euro per år.
Enligt Henriksson är det ändå meningen att studerande ska få använda till exempel gymnasiets bärbara dator under hela studentskrivningarna.
– Om det beslutar de som ordnar utbildningen, alltså kommunerna, men jag tror att alla ser det som ändamålsenligt. Det finns skäl att hitta praktiska åtgärder som fungerar.
De slutliga riktlinjerna klarnar i den närmare beredningen som görs av ministeriets tjänstemän, säger Henriksson.
Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel Ylioppilaskirjoitukset muuttuvat maksullisiksi lukion kolmannen vuoden keväänä – hallitus säästää 12 miljoonaa vuodessa.