Då det gäller vapenhjälp så är Finland Ukrainas tionde största bidragsgivare. I relation till bidragsgivarnas bruttonationalprodukt är Finland ett par steg högre på topplistan.
År 2022, då Rysslands invasion av Ukraina inleddes, stödde Finland Ukraina med försvarsmateriel värt knappt 200 miljoner euro. I fjol uppgick värdet på stödpaketen till 1,4 miljarder euro.
Tidigare den här månaden offentliggjorde Finland dessutom ett stödpaket på 400 miljoner. Stödet från och med att kriget började till i dag uppgår alltså till ungefär 2 miljarder euro.
Ryssland invaderade Ukraina den 24 februari 2022. Finland var snabbt med att skicka stöd till Ukraina, beslutet om det första stödpaketet fattades bara tre dagar efter att invasionen hade inletts.
Sedan dess har Finland radat upp 23 stödpaket, det senaste kom till nu i april 2024.
Under hela år 2022 var stödet värt 189 miljoner euro. Blygsamt, kan man tycka, i jämförelse med att bara det första paketet 2023 var värt 400 miljoner.
Under hela år 2023 skickade Finland försvarsmateriel värt 1,4 miljarder euro, alltså över sju gånger mer än året innan. Under år 2024 har vi redan beslut om att skicka stöd för 400 miljoner euro, plus ett avtal om att hjälpa Ukraina med vapen under flera år framöver.
Återhållsamt under Natoprocessen, sedan öppnades kranen ordentligt
Charly Salonius-Pasternak, ledande forskare vid Utrikespolitiska institutet, ser tre orsaker till den stora förändringen i värdet på stödpaketen.
- Under det första året skickade vi mest billiga saker, till exempel hjälmar, skottsäkra västar, eldvapen, patroner och proviantförpackningar. De är rätt billiga i jämförelse med vad vi har skickat senare. År 2023 skickade vi bland annat pansarvagnar och vapen till luftvärnsförsvar.
- Det finns olika sätt att bestämma värdet på försvarsmateriel. Salonius-Pasternak säger att han misstänker att de första försändelserna innehöll gamla varor som har lågt eller inget bokföringsvärde. Senare har Finland börjat räkna värdet på försändelserna enligt vad det kostar att ersätta varorna. En orsak till att Finland har ändrat sättet att räkna kan vara att de äldsta varorna vi kan undvara redan har skickats till Ukraina, nu måste vi skicka nyare varor.
- Finland ville upprätthålla en hög försvarsförmåga under Natoprocessen. Så länge vi ännu väntade på att bli en del av alliansen kunde vi inte vara säkra på stöd om något händer. Därför kunde inte så mycket försvarsmateriel ännu skickas. Finland blev fullvärdig Natomedlem i april 2023 och Salonius-Pasternak noterar att ungefär vid samma tid blev också stödpaketen till Ukraina saftigare.
”Vi är mycket tacksamma”
Finland är på tionde plats bland de länder som har bidragit mest. USA är överlägsen etta, enligt en sammanfattning som Världsekonomiska institutet i Kiel har satt ihop.
Efter ovanstående uträkning har representanthuset i USA röstat för ett stödpaket värt 60 miljarder dollar, alltså ungefär 55 miljarder euro.
Om man däremot räknar värdet på stödpaketen i jämförelse med ländernas bnp, då är Estland på första plats med 3,6 procent, följt av Danmark och Norge. Finland är på åttonde plats med 0,7 procent av bnp, det är i nivå med Nederländerna och Polen.
Försvarsministeriet har varit fåordigt med sin information om vilka varor som ingår i stödpaketen. Även nu vägrade ministeriet att ge en intervju. Ukrainska ambassaden i Finland vill inte heller ge någon intervju om ämnet och ger endast ett fåordigt svar per e-post.
– Vi är mycket tacksamma för det omfattande stöd vi har fått av Finland, skriver den ukrainska ambassaden.
Texten är en översatt och bearbetad version av Yle Uutisets artikel Suomi seitsenkertaisti sota-apunsa Ukrainaan aiemmasta – asiantuntija listaa kolme syytä av Pekka Pantsu. Översättningen är gjord av Jonas Blomqvist.