Extrema väderförhållanden har blivit vanligare i Europa, och år 2023 ledde extremvädret till hundratals dödsoffer samt miljardskador.
Det här visar en rapport som EU:s klimatövervakningsprogram Copernicus gjort i samarbete med FN:s meteorologiska världsorganisation.
Rapporten sammanfattar fjolårets väder i Europa. I den finns bland annat statistik över temperaturer på land och på hav, och allt tyder på att 2023 var vädermässigt ett tufft år för Europa.
Den genomsnittliga temperaturen var förhöjd i nästan hela Europa, bortsett delar av Skandinavien och Island. Havsvattnet var varmare än någonsin.
En dödlig hälsorisk också i Europa
De rekordhöga temperaturerna borde vara uppväckande nog, men det som kanske ändå är mest iögonfallande är siffrorna över den hälsorisk som klimatuppvärmningen nu har blivit.
Farorna med den globala uppvärmningen syns allt tydligare som konkreta katastrofer i vår del av världen.
För Europas del handlar det huvudsakligen om stormväder, översvämningar och skogs- och markbränder. Men det kan också betyda långa perioder av oavbruten värme, som blir påfrestande för människor och belastar samhället.
Ser man enbart på antalet dödsoffer var det stormväder som krävde flest människoliv, sammanlagt åtminstone 63. Ytterligare 44 människor dödades i översvämningar och 44 i markbränder.
Ser man på frågan rent ekonomiskt var det översvämningarna som drabbade Europa hårdast, och stod för fyra femtedelar av förödelsen. De orsakade skador för över 10 miljarder euro.
I Europa stiger temperaturen snabbast
Europas genomsnittliga temperatur stiger dubbelt så snabbt som jorden i snitt, visar rapporten.
Klimatuppvärmningen påverkar olika delar av jorden på olika sätt, och Europa genomgår den snabbaste uppvärmningen utav alla världsdelar.
Dessutom syns uppvärmningen på varierande sätt beroende på var man befinner sig i Europa.
Vått i norr, torrt i söder
I nordligare delar av Europa blev 2023 ett ovanligt regnigt år.
Det var överlag regnigare i hela Europa än normalt – de facto var fjolåret det blötaste sedan år 1981, enligt rapporten.
Detta ledde i sin tur till rekordartade översvämningar. En tredjedel av Europas floder nådde vid någon punkt en hög översvämningsnivå.
Samtidigt fick sydliga delar av Europa uthärda ovanlig torka.
Förhållandena gav en grogrund för de rekordstora skogsbränder som uppstod på många håll i bland annat Spanien, Portugal och Grekland.
Extrema väderförhållanden bidrog till vind- och vattenkraftverkens energiproduktion
Rapporten kommer med få goda nyheter, men en gynnsam följd av förhållandena som ledde till stormväder och översvämningar är att de också bidrog till rekordkraftig energiproduktion genom förnybara källor, så som vindkraft och vattenkraft.
