– Det känns bra. Det här är första gången jag får ett sådant här pris på finlandssvenskt håll. Det får ju en att se lite tillbaka på vem man har folkbildat och hur det har gått till, säger Pär Stenbäck.
Prismotiveringen lyder så här:
”Pär Stenbäcks långvariga publicistiska verksamhet som skribent, recensent och talare i såväl Finland som utanför landets gränser är en genomgripande folkbildande insats av största betydelse.
Stenbäck har genom hela 2000-talet enträget och engagerat fortsatt att utmärka sig som uppdaterad opinionsbildare och utmärkt folkbildare genom sina synnerligen skarpsynta och balanserade inlägg i samhällsdebatten. I Pär Stenbäck har demokratin en vältalig förkämpe och outtröttlig talesman.”
– Det är ju många överord som brukar förekomma i sådana här sammanhang, men man får ju ta emot sådant. En del kanske stämmer, men andra skulle jag inte riktigt påstå att jag har levt upp till, säger Stenbäck.
Vilken betydelse har ett sådant här pris för dig?
– Jag hoppas att det riktar uppmärksamheten mot betydelsen av samhällsdebatt. Det är min genre, att diskutera vart vi är på väg, vart världen är på väg, vad politikens innehåll är och vad svenskheten betyder. Och den debatten är ibland för lam på finlandssvenskt håll, säger han.
Stenbäck, som inledde sin karriär redan på 60-talet som journalist på bland annat Yle och Studentbladet, anser att förutsättningarna för en samhällsdebatt har förbättrats under årtiondenas lopp. Läget är ändå ingalunda idealt.
– På finlandssvenskt håll kan man säga att vi inte mera har en gemensam plattform för samhällsdebatt. Ingen av tidningarna är heltäckande, televisionen blev aldrig vad vi hade hoppats på, alltså en fullvärdig kanal. Radion återstår, även om jag tycker att det finns vissa brister där, säger han.
Ellips värnar om den lilla litteraturen
SFV:s kulturpris går å sin sida till det Vasabaserade bokförlaget Ellips, för förlagets insats för den finlandssvenska litteraturen.
Enligt prismotiveringen har Ellips ”bidragit till att främja och förvalta viktig finlandssvensk litteratur som hotas av marginalisering” och synliggjort ”författarskap som annars riskerar att osynliggöras”.
Ralf Andtbacka, ordförande för föreningen bakom Ellips förlag, säger att litteraturen som konstform skulle dö ut om man inte skulle ge ut och stödja också sådan litteratur som inte nödvändigtvis säljer så bra.
– Vi gör det här av kärlek till konsten och för att stödja litteraturen. Vi är mycket medvetna om realiteterna kring vissa genrer. Poesin har vissa förutsättningar, och det gäller också andra former av litteratur som inte är riktigt mainstream. Men den behövs, och den hör till det vi brukar kalla litteraturens ekologi, säger Andtbacka.
Han påminner också om att mycket av den litteratur som senare visar sig vara betydelsefull sällan uppskattas av de breda massorna då den först publiceras.
– Det behövs litteratur som är sökande, som går utanför de sedvanliga konventionerna och som provar på något nytt. Och det är nästan alltid så att den sortens litteratur inte säljer så bra i samtiden, säger han.
Tiina Lymi bygger broar med film
SFV:s tredje stora pris, brobyggarpriset, går till filmregissören Tiina Lymi som regisserade den nya filmatiseringen av Stormskärs Maja.
”I valet av svenska som filmspråk, i stället för landets majoritetsspråk, har regissören fungerat som en brobyggare mellan öar och fastland, och finsk- och svenskspråkiga regioner i Finland”, motiverar SFV beslutet att ge priset åt Lymi.