På slottsbalen år 2018 bär Jenni Haukio en klänning gjord av träfiber.
Teknologin bakom klänningen är en innovation skapad av kemiprofessorn Ilkka Kilpeläinen, och två andra forskare, i samarbete med den finska skogsindustrin.
Genom att lösa upp cellulosa med en så kallad jonisk vätska förändras dess egenskaper, och det går att tillverka textilier från träfiber.
Daniel Rico del Cerro kom till Finland från Spanien år 2012 för att göra färdigt sina magisterstudier i kemi. Han blev en del av Kilpeläinens forskningsgrupp i träkemi vid Helsingfors universitet år 2016.
– I början var det riktigt spännande. Det var en väldigt känd forskningsgrupp.
Cerros doktorandstudier finansierades av skogsföretaget UPM.
Hans handledare var Kilpeläinen, medan Alistair King, en av forskarna bakom innovationen med joniska vätskor, fungerade som hans medhandledare. De sa till Cerro vad han skulle forska i.
En referens utan rubrik
– I min andra artikel granskade jag hur en viss jonisk vätska kunde minska kristalliniteten i cellulosa, i praktiken hur man kunde göra cellulosan mer reaktiv.
Kings modersmål är engelska, så de kom överens om att han korrekturläser Cerros artikel.
Utöver det hjälpte King också bland annat med artikelns dataanalys.
Cerro skrev en första version och skickade den till King.
– Han sa att han hade väldigt bråttom. Han hann inte se igenom mitt manuskript på fem sidor – han skulle delta i flera konferenser.
En månad efter konferensernas slut, två månader efter att Cerro hade skickat manuskriptet, skickade King tillbaka en redigerad version.
I den nya versionen hade King lagt in en ny referens som saknade rubrik.
– Jag frågade om han kunde skriva in vad det var för artikel. Han svarade att det var besvärligt, eftersom det handlade om en opublicerad artikel. Hur kunde han ha satt in en opublicerad artikel som referens? Det kändes helt ologiskt, säger Cerro.
Cerro frågade också King om det var möjligt att han hade en intressekonflikt i frågan.
– Han sa att han kände författarna men det var inget mer, säger Cerro.
Två artiklar med samma hypotes från två konkurrerande team
”Förbättring av reaktiviteten i cellulosa genom att minska dess kristallinitet genom förbehandling med jonisk vätska”.
Ungefär så lydde rubriken till artikeln som King hänvisade till. Den publicerades två veckor senare. Tre av författarna var forskare vid ett universitet i Santiago de Compostela i Spanien. Den fjärde författaren var Alistair King.
Den joniska vätskan som användes i artikeln var densamma som i Cerros experiment. Hypotesen var också densamma.
– Jag marscherade in i Kings kontor och slog ned artikeln på hans bord. ”Grattis till medförfattarskapet”, sa jag, och slängde sedan mitt halvfärdiga manuskript på hans bord och skrek: ”Kan du förklara hur vi ska få det här publicerat nu?”
Det kändes som om jag bara var en bricka i de äldre forskarnas spel
Daniel Rico del Cerro
King hade ingen förklaring.
Forskningsgruppens ledare Kilpeläinen blev först upprörd då den spanska artikeln publicerades, menar Cerro.
I ett mejl som Svenska Yle har tagit del av skriver han till King på engelska: ”Daniel visade mig den spanska artikeln. Alistair: Du har mycket att förklara”.
Han kallade King och Cerro till ett möte, berättar Cerro.
– Jag minns att jag var väldigt arg och väldigt kritisk mot King. Då sa Kilpeläinen ”Daniel, du måste sluta tänka negativt. Alistair har gjort ett misstag, han får fixa det. Du får göra fler experiment, och sedan skriver Alistair om artikeln så att den är en fortsättning på den spanska artikeln”.
”Nu är det dags för dig att komma över det här”
Senare skickade King ett mejl till Cerro. Svenska Yle har fått se mejlet.
”Nu är det dags för dig att komma över det här och fokusera på din doktorsavhandling. Du måste förstå att det här är en väldigt liten fråga i det långa loppet. Din doktorsavhandling och att publicera flera artiklar är det som är viktigt just nu”.
– Jag blev rädd, min avhandling skulle redigeras av honom och det kändes som att han mellan raderna lät förstå att han kunde göra det svårt för mig att bli färdig med mina studier, säger Cerro.
Jag blir väldigt besviken då jag hör att Daniel gått med det här till pressen
Alistair King
Cerro beslöt sig för att fokusera på att doktorera och på att komma bort från universitetet.
Svenska Yle har tagit del av artiklarna i fråga samt granskat Cerros tidigare artikelutkast och korrespondens mellan medlemmarna i forskningsgruppen för att bekräfta Cerros berättelse.
Vi har också konsulterat en utomstående expert i träkemi kring artiklarnas innehåll.
Experten säger att artiklarnas hypoteser var desamma, medan metodologierna skilde sig åt. Experten bekräftar att Cerros artikel sannolikt var svårare att få publicerad efter att den spanska artikeln publicerades.
Spansk professor: ”Tänkte att de hade importerat vår forskningslinje”
Ett samtal till universitetet i Santiago de Compostela visar att de forskade i samma ämnen som Kilpeläinens forskningsgrupp redan sedan flera år innan Cerros incident.
Att de forskade i samma spår berodde dels på att en av Kings tidigare doktorandstuderande från Helsingfors varit på utbyte till universitetet i Spanien.
– Vi konsulterade King kring själva cellulosan, samt kring analysen av röntgenresultaten på proverna. Han tog inte del av forskningens finansiering. Vi valde själv den joniska vätskan, King hade inget med det att göra, säger professor Hector Rodriguez.
Rodriguez har inte hört om konflikten vid Helsingfors universitet.
– Då jag såg Cerros publicerade artikel tänkte jag att de har importerat vår forskningslinje. Men jag accepterade det givetvis. Då en artikel har publicerats kan vem som helst fortsätta forska i idéerna.
King: Fanns ingen intressekonflikt
– Jag blir väldigt besviken då jag hör att Daniel gått med det här till pressen. Han har varit oärlig, och jag trodde att vi var överens om hela den här saken, säger Alistair King, som i dag är forskare på Teknologiska forskningscentralen VTT.
Hur kommer det sig att du publicerade en artikel med samma hypotes som din doktorandstuderande?
– Jag kan säga vissa saker, och andra saker kan jag inte säga, det är konfidentiellt. Men i grund och botten handlar det om olika artiklar, metodologin är olika. Det fanns ingen intressekonflikt.
Enligt honom gjordes heller inga ändringar i Cerros artikel på grund av att den spanska artikeln publicerades först.
Berättade du för Cerro om att du var med i ett konkurrerande projekt i Spanien?
– Nej, och där gjorde jag fel. Kommunikationen inom den finska forskningsgruppen fungerade väldigt dåligt på den tiden. Folk dolde saker från varandra och gruppen mådde inte bra.
Enligt god vetenskaplig praxis borde en forskare delge sina bindningar inte bara till sin forskningsgrupp, men också till sina finansiärer. King medger att han dolde sin dubbelroll även för finansiärerna.
– Vad vet finansiärerna om kemi? Det fanns ingen orsak att berätta.
Kilpeläinen: Det var ingen konflikt
Vi ringer upp Ilkka Kilpeläinen, som fortfarande leder forskningsgruppen vid Helsingfors universitet.
Han har också ett företag tillsammans med Alistair King och en tredje forskare vid Helsingfors universitet. Företaget tillverkar vätskor som kan lösa upp cellulosa.
Trots att Kilpeläinen skriftligen begärt King på en förklaring under konflikten, och trots att King själv medger att han inte berättade om sin dubbelroll, bestrider Kilpeläinen hela konflikten.
– Det fanns ingen intressekonflikt eller några oklarheter. King hade berättat om att han deltog i det spanska projektet, där han hade en väldigt liten roll. Jag minns att vi har diskuterat det. Jag fick uppfattningen att det reddes ut. Det ledde till varken gräl eller stora känslor, säger Kilpeläinen.
King säger själv att han inte berättade om det spanska projektet och säger att det berodde på att kommunikationen i den finska gruppen löpte dåligt. Hur svarar du på det?
– Det där känner jag inte igen.
Det fanns ingen intressekonflikt eller några oklarheter
Ilkka Kilpeläinen
Du nämnde tidigare att det enligt dig inte fanns några oklarheter i kommunikationen. Vi har ändå tagit del av ett mejl där du skriver till King i hårda ordalag. Varför skrev du så?
– Det där minns jag inte. Jag menade väl att han skulle förklara vad som hade hänt.
Påverkar det din roll att du fortfarande har ett företag med King?
– Inte det minsta.
UPM: ”Givetvis måste forskare berätta om bindningar”
Vid skogsföretaget UPM, som finansierade Cerros doktorsavhandling, har man inte hört om att King var med i en konkurrerande forskningsgrupp.
– Givetvis måste forskare meddela om sådana här kopplingar. Den forskning vi finansierar är väldigt långt från vår egen kärnverksamhet. I praktiken har vi litat på universiteten, att det här sköts rätt, säger Heikki Ilvespää, direktör för utveckling och forskning.
Att dölja bindningar kränker god vetenskaplig praxis
Forskningsetiska delegationen TENK gör upp nationella anvisningar för god vetenskaplig praxis.
Ifall en forskare bryter mot god praxis kan fallet först utredas internt vid högskolan. Om en part är missnöjd med utredningens resultat kan de sedan be TENK ge ett utlåtande i fallet.
Att plagiera någon annans artikel, stjäla någon annans forskningsidé, avsiktligen fördröja publiceringen av en artikel eller att hemlighålla medverkande i olika forskningsgrupper klassas som kränkningar av god vetenskaplig praxis.
– Ifall man är med i två grupper som tävlar mot varandra är det viktigt att betona sina bindningar. Men i allmänhet är forskare stolta över att de är med i flera projekt, säger Sanna-Kaisa Spoof, generalsekreterare för TENK.
Det är möjligt att riktigt allvarliga fall förblir dolda
Sanna Kaisa-Spoof om att unga forskare inte anmäler kränkningar av god vetenskaplig praxis
Spoof betonar att hon inte kan kommentera något enskilt fall.
Om en forskare gör sig skyldig till en kränkning är högskolan som utrett kränkningen ålagd att berätta om fallet till forskarens samarbetsparter, arbetsgivare och finansiärer.
Spoof på TENK säger att det inte är ovanligt att yngre forskare inte vågar anmäla misstänkta kränkningar av god vetenskaplig praxis.
– Vi är oroliga över det. Det är möjligt att riktigt allvarliga fall förblir dolda på grund av det.
”En bricka i de äldre forskarnas spel”
Daniel Rico del Cerro har flyttat tillbaka till Spanien, och lämnat konflikten bakom sig.
Men den påverkade honom länge, säger han.
– Det kändes som att alla i gruppen visste om det här fallet, men ingen gjorde någonting, eftersom det var Kilpeläinens forskningsgrupp, en viktig och renommerad forskningsgrupp.
– Jag kände mig ofredad. Det kändes som om jag bara var en bricka i de äldre forskarnas spel. Jag kände att jag inte hade någon betydelse.
