– Jag var chockad under mina allra första skift där.
Orden är Fredriks. Hans mungipor vänder neråt när han beskriver känslan av att inte räcka till för de människor han var anställd för att hjälpa. Människor han anser skulle ha mått bättre på något annat boende.
Hans kollegor Tove och Aino har också bedrövliga erfarenheter av att arbeta på samma boende.
De beskriver en vardag med dålig hygien, bristande läkemedelshantering och en kaotisk personalsituation.
Blöjorna är våta länge innan personalen hinner byta dem. Klienter kan också få ligga länge i sin avföring.
– Jag anser att det är vanvård när både hygienen och maten, alltså grundbehov, inte uppfylls, säger Tove.
Tove säger att det upprepade gånger hänt att äldre klagat på att deras mat glömts bort. De har blivit utan mat på grund av att personalsituationen är kaotisk.
Esperi Care förnekar vanvård
Esperi Care tillbakavisar fullständigt det som de tre vårdarna berättar om.
– Vanvård förekommer inte på Edit. Vanvård är ett grovt och groteskt ord. Vi har ett fungerande vårdhem med god grundvård som är bra för våra klienter – ett tryggt vårdhem, säger enhetschef Sara Sundqvist.
Esperi Care påpekar också att inga anmälningar har gjorts om vårdhemmet Edit de senaste åren och att regelbundna enkäter tyder på att både personalen, de äldre och deras anhöriga är nöjda.
Senare i den här artikeln kan du läsa mer om hur Esperi Care svarar på kritiken. I slutet av den här artikeln kan du också läsa hur Österbottens välfärdsområde har reagerat på uppgifterna om vanvård på Edit.
”Allvarliga fel i läkemedelshanteringen”
Till de allvarligaste bristerna på Esperi Edit hör enligt Tove hanteringen av läkemedel.
Läkemedel försvinner och vid inventarier upptäcker personalen oklarheter och fel. Tove har själv varit med och granskat medicinförrådet. Tiotals allvarliga fel upptäcktes då. Exempelvis överensstämde inte mängden narkotikaklassade läkemedel med bokföringen över dessa. Varje fel måste anmälas, men enligt Tove ledde detta endast till att chefen blev irriterad på de många anmälningarna.
– Tyvärr vet jag att många anställda inte ens orkar anmäla alla fel, eftersom ingenting ändå blir bättre.
Hon berättar också att det har hänt att personer i ledande ställning på arbetsplatsen struntat i reglerna och gjort ändringar i medicineringen utan att prata med läkare.
I ett sådant fall minskades mängden lugnande läkemedel till en klient, vilket gjorde honom aggressiv.
– Han drog av sig kläderna och låg i sin avföring. Han kunde ligga flera timmar eller hela natten i den, för att ingen klarade av att hantera honom. Det hjälpte inte att vara fem stycken och hålla fast i varje arm och ben, säger Tove.
Trots att anställda larmade ledningen om detta, blev inget bättre, säger Tove.
Inte tillräckligt med kompetent personal
Fredrik anser att den kaotiska personalsituationen ligger till grund för många av problemen på vårdhemmet.
På helgerna kunde det enligt honom komma en hel billast från Vasa med unga, utländska vårdstuderande till Edit.
– De jobbade ofta dubbla skiften, helt utan formell behörighet. Jag snackar om människor som kanske hade studerat till vårdbiträde i några veckor. Få av dem talade finska eller svenska, säger Fredrik.
Enligt Fredrik, Tove och Aino har Esperi Care dåligt rykte bland vårdare, vilket bidrar till att bolaget är beroende av unga studerande för att få verksamheten att gå runt.
Tove tror att erfarna vårdare skulle kunna göra stor skillnad på boendet, men enligt henne är det få som orkar jobba där särskilt länge.
Enligt Tove är det värsta ändå att personalsituationen har lärt de äldre att de inte ska förvänta sig särskilt mycket omsorg.
– Vissa har slutat ringa i klockan då de behöver hjälp för att ingen kommer. De säger att det inte är någon idé att ringa i klockan. Det kan finnas 20 missade larm på vår telefon, och ingen har kollat dem. Många har bara telefonen i fickan, den plingar och plingar utan att de kollar.
Utevistelser eller socialt umgänge existerar knappt, säger Tove.
Oense om hygienoverall
Aino berättar att hon under sin tid som anställd vid Edit också hann bevittna ett fall av grov vanvård.
– Det värsta jag sett på Edit är en demenssjuk kvinna som alltid rev sönder sina blöjor och åt bitar av dem. Vi misstänker att hon också åt sin egen avföring, säger Aino.
Fredrik säger att även han var mycket upprörd över kvinnans situation.
– Då man kom in i hennes rum på morgonen fanns det avföring runt munnen, säger han.
I sådana fall kan personalen be en läkare ordinera patienten en hygienoverall. Det är ett plagg som har en dragkedja placerad på ryggen eller på något annat vis så att patienten inte själv kommer åt att klä av sig. Hygienoverallen blir därmed en form av tvångsmedel, och den är därför omstridd inom vården.
Aino ansåg ändå att hygienoverallen var nödvändig i det här fallet, eftersom klienten for mer illa utan en sådan.
– Vi tog upp saken många gånger, men ledningen var emot hygienoverall. Så det bara fortsatte.
Ropade ”håll käften” till boende
Aino berättar att hon många gånger har känt sig ledsen över bristen på omsorg och hänsyn som enligt henne kan förekomma gentemot de boende på Edit.
– En gång hade en klient bajsat under lunchen. Jag frågade om någon kan komma och hjälpa mig byta på henne så att hon känner sig fräsch när hon ska äta. En kollega svarade att ”hon kan sitta där och äta i skiten”.
Aino valde att själv göra jobbet och bytte blöja och kläder på klienten ensam, trots att hon hade behövt hjälp.
Fredrik har liknande exempel.
En gång gick det illa då de anställda struntade i en klient som larmade, berättar han. Personalen hade möte, men samtidigt ropade en kvinna på hjälp.
– Håll nu käften, ropade en person i ledande ställning. Då damen fortsatte ropa på hjälp gick en annan kollega dit. Damen hade fallit och låg på golvet, säger Fredrik.
Dålig hygien i huset
Fredrik säger att hygienen på Edit är det värsta han upplevt under sina många år som vårdare.
Till sin hjälp vid tunga lyft har de anställda en enda lift. Liften används för att lyfta ett tiotal klienter varje skift och blir inte alls rengjord som den ska, berättar Fredrik.
– Liften är nog i direkt kontakt med allting. Och sedan förs den oftast raka vägen till nästa klient, trots att den alltid borde rengöras med desinfektionsmedel där emellan.
Aino bekräftar det Fredrik säger.
– Jag har också sett kollegor som går från en klient till en annan med samma plasthandskar. Och så har jag sett dem som torkar rumpan på klienten och sedan använder samma plasthandskar när de borstar klientens tänder. Jag har sagt till om att vi måste byta handskar, men jag fick bara höra att jag var bossig, säger Aino.
Har anmälts till myndighet: ”Hjälpte bara tillfälligt”
Tove, Fredrik och Aino berättar att det har gjorts en handfull försök att larma utomstående om situationen på vårdhemmet, som startade sin verksamhet år 2017.
Enligt dem gjordes anmälningar till Regionförvaltningsverket (RFV) under de första åren efter att verksamheten startades upp.
Svenska Yle har begärt ut alla offentliga dokument om Edit från Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland.
Dokumenten visar att myndigheten tagit emot tre anmälningar: år 2018, 2019 och 2020. Dokumenten berättar om liknande missförhållanden som Tove, Fredrik och Aino har redogjort för.
Efter att Regionförvaltningsverket ingrep blev situationen på Edit bättre under en kort tid, men efter detta har problemen bara fortsatt som förr, säger Tove.
– Det var tyvärr bara tillfälligt. Sedan började samma sak igen. Personal som är sjukskriven, medan vi som orkade körde dubbla skift tills vi gick in i väggen. Och klienter som far illa.
Nytt försök att slå larm i fjol
Trots den uppgivenhet som många av vårdhemmets anställda enligt Tove vid det här laget kände, säger hon att många tiotals anmälningar ändå gjordes i Esperis interna rapporteringssystem.
Under år 2023 gjorde personalen också ett nytt försök att vända sig till utomstående om situationen vid Edit. Enligt Tove var det en kollega som ringde Österbottens välfärdsområde.
Fredrik, Tove och Aino säger också att de har kännedom om en anhörig som kontaktat Österbottens välfärdsområde, även det under år 2023.
Dessa telefonsamtal har Svenska Yle inte lyckats bekräfta. Österbottens välfärdsområde uppger att ingen respons inkommit under 2023.
Fredrik, Tove och Aino säger att det här låter märkligt i deras öron.
– Chefen skällde nämligen ut oss flera gånger på grund av att det hade kommit en anmälan till välfärdsområdet, säger Tove.
Esperi tillbakavisar all kritik
Esperi Care tillbakavisar alltså fullständigt den bild som de tre vårdarna har tecknat av situationen på Edit.
Sara Sundqvist har lett arbetet på Edit i närmare fyra år och uppger att vårdhemmets klienter har det väldigt bra. Enligt Sundqvist händer det inte att någon blir utan mat, ligger länge i sin avföring, äter sin avföring eller på annat vis inte får god vård.
– Den här bilden är inte någonting som jag kan ta ställning till eftersom det här inte sker hos oss. Som enhetschef har jag full kontroll över vad som händer i vårt vårdhem.
Hittar du då någon förklaring till att de tre vårdarna uppger allt det här?
– Nej. Efter att du tog kontakt har jag försökt tänka igenom varför det här kommer helt plötsligt. Jag blev tagen på sängen, rent ut sagt. För vi har inte en sådan här vård på Edit. Vad jag förstår så handlar det om före detta arbetstagare, och jag vet inte orsaken till varför de kommer ut med det här och utan att ha gjort en anmälan som sig bör.
Medger personalbrist i början men menar att allt fungerar bra idag
Patrik Ekström är regionchef på Esperi Care. Han säger att vårdhemmet Edit idag fungerar betydligt bättre än under de första åren, då boendet enligt honom hade täta chefsbyten och periodvis ont om personal.
Också han understryker att det inte har gjorts nya anmälningar om Edit.
– Det som ni har beskrivit för oss och som de här vårdarna tagit upp låter ganska allvarligt, och vi ser förstås allvarligt på saken, men officiellt har inga anmälningar gjorts mot oss om situationen på Edit. I våra rapporteringssystem och anmälningssystem kan vi inte se att något sådant kommit fram till oss, säger Ekström.
De tre vårdarna uppger att de har slutat göra anmälningar för att de tappar orken, för att det inte händer någonting när de klagar internt. Vad säger du om det?
– Det är jag väldigt förvånad över. Alla anmälningar som görs inom våra rapporteringssystem behandlas i enheterna, och det följer vi upp. Om anmälningarna blir liggande syns det i våra system, så det låter otroligt märkligt om de upplever det så att man inte har gjort något åt saken.
Visst råder det en utmanande personalbrist inom hela branschen, medger Ekström.
Men samtidigt lyfter han fram att antalet vårdare per klient ligger över den lagstadgade miniminivån på Edit. Enligt interna uppgifter ligger personaldimensioneringen i genomsnitt på 0,66 vårdare per klient i år, då kravet enligt lag är 0,65 vårdare per klient.
– En kaotisk personalsituation finns inte, tvärtom. Vi har bra med personal, säger Sara Sundqvist.
Ekström påpekar också att de gör regelbundna förfrågningar hos de äldre på vårdhemmet och deras anhöriga, och de visar ständigt stigande resultat. Också personalen har blivit allt nöjdare, visar mätningar med dem.
Svenska Yle frågar Patrik Ekström om det är möjligt att få se alla de interna anmälningar som Edits anställda har gjort under exempelvis år 2023, men Ekström svarar nej. Han hänvisar till att dokumenten innehåller information som bolaget inte kan ge ut på grund av integritetsskydd för både klienter och personal.
Österbottens välfärdsområde startar utredning
Österbottens välfärdsområde uppger att de inte känner till någon vanvård vid vårdhemmet Edit.
Välfärdsområdet bär ansvar för tillsynen av de tjänster det köper in. Välfärdsområdet gjorde tillsynsbesök på Edit i maj 2022 och i juni 2023, men upptäckte inga allvarliga brister.
Uppgifterna om Fredriks, Ainos och Toves allvarliga kritik mot verksamheten på Edit får däremot välfärdsområdet att reagera. Bara någon dag efter att vi först kontaktade välfärdsområdet meddelar de att de startat en utredning gällande Edit.
En knapp vecka senare berättade Tony Pellfolk, verksamhetsområdesdirektör för hem- och boendeservice, att välfärdsområdet har gjort ett överraskningsbesök på Edit.
– Det visade inget speciellt, inget som vi bedömde att kräver vidare utredning, säger Pellfolk.
Enligt Pellfolk tar man ändå alla brister som kommer till välfärdsområdets kännedom på största allvar. Den pågående utredningen omfattar dels skriftlig information som välfärdsområdet begär in av Esperi Care och dels besök på Edit där man även hör anställda.
Vårdhemmen får veta om tillsynsbesöken på förhand
Normalt är alla tillsynsbesök som välfärdsområdet gör på enheter som Edit bokade på förhand. Esperi Care vet alltså om att de ska få besök.
Inför besöket begär välfärdsområdet in en del förhandsmaterial, till exempel listor över planerade och genomförda arbetsskift. Då får välfärdsområdet veta vem som har jobbat på Edit och vilken utbildning de har.
– Sedan intervjuar vi personal och begär in feedback som har kommit från kunder, anhöriga och personal, säger Pellfolk.
Inte heller Österbottens välfärdsområde har full tillgång till de interna system som Esperi Care använder.
– I praktiken nej, vi kommer inte in i deras system. Men till exempel på tillsynsbesöken kan vi begära sammanfattningar av både klientrespons och respons från personalen.
De här vårdarna som har vänt sig till mig tycker att granskningar borde göras utan att de är förhandsanmälda. Vad tycker du om det?
– De har delvis rätt där. Men om det kommer någonting till vår kännedom, gör vi också oanmälda besök.
Vi frågar också Tony Pellfolk hur uppgifterna om att såväl en anställd som en anhörig klagat på situationen vid Edit under år 2023 går ihop med att välfärdsområdet uppger att ingen respons har inkommit.
Hur går det till när någon vänder sig till välfärdsområdet via ett telefonsamtal, undrar vi.
– Det beror förstås på vad det gäller. Men om det bedöms som mer allvarligt ges informationen förstås till vår tillsynsenhet, och de bedömer om det krävs ett extra besök.
Är det möjligt att ett sådant samtal kunde falla mellan stolarna och inte registreras?
– Det hoppas jag inte. Det kan ju alltid ske mänskliga misstag förstås, men muntligt ska också räcka till. Den som tar emot ett samtal bedömer också allvarligheten i responsen, det vill säga om det är sådant som kräver en reaktion direkt eller om det kan ingå i den årliga granskningen.
Otillräcklig som vårdare
Fredrik, Tove och Aino berättar att de alla har mått dåligt under sin tid som anställda vid Edit.
Fredrik säger att äldre med djupa, plågsamma liggsår lämnades utan tillräcklig smärtlindring på Edit. Han sörjde över att han inte kunde göra sitt bästa för dem, till exempel vid blöjbyten.
– Många gånger har jag stått och slitit upp en klient ensam, fast jag skulle ha behövt hjälp. Visst får man jobbet gjort på något vis, man lär sig att fuska så att åtminstone det mest grundläggande är gjort. Men aldrig känner man att man ger bra vård.
De tre vårdarna hoppas att deras vittnesmål ska leda till förbättringar i arbetet på Edit, eller att välfärdsområdet ska ta över verksamheten på hemmet.
– Jag tyckte det var hemskt. Det här är privat vård och klienterna betalar jättemycket för att få vård som vi inte kan ge. Det tog jättehårt på mig, att inte kunna göra det jobb som jag ville, säger Tove.
Fredrik, Tove och Aino vill gärna se en skärpning i hur kvaliteten inom äldreomsorgen granskas.
– Jag önskar att myndigheterna ska utreda det här noga. Men jag är rädd för att allt bara kommer att sopas under mattan. Kanske skulle det hjälpa om andra anställda eller anhöriga nu vågar göra anmälan, säger Fredrik.