EU-valet 2019 dominerades av en grön våg som svepte över hela Europa. Nu varnar flera av de politiker som drivit igenom EU:s gröna giv att Europa kan stå inför en tillbakagång i klimatfrågorna.
Oron bottnar i opinionsmätningarna. En som talar ut är Philippe Lamberts, en av ledarna för Gröna/EFA-gruppen i EU-parlamentet. I en intervju för The Guardian säger han att EU:s arbete för klimatet riskerar att köras ner helt och hållet om de populistiska högerpartierna vinner EU-valet. En liknande oro finns hos flera finska parlamentariker.
Både konservativa, populistiska ECR och de EU-skeptiska, ännu mer nationalistiska ID ser ut att gå framåt i flera länder. Det är möjligt att stödet för de här grupperna tillsammans med den moderata högern EPP räcker till en högermajoritet i EU-parlamentet.
Att måla upp ett hot mot klimatet på grund av högervindar ligger förstås i både centerpartiernas och grönvänsterns intresse, rent valstrategiskt.
Men det är knappast någon som förnekar att klimatfrågan aldrig har stått högt på högerpopulisternas eller ytterhögerns agenda.
Frågan blir alltså hur den moderata högern kommer att förhålla sig till klimatfrågan under nästa period, och därför redan under valkampanjen.
Mycket har hänt sedan 2019
Det har hänt mycket sedan den gröna vågen svepte över Europa vid valet 2019. Världen är en helt annan.
Först kom pandemin och fokus blev krishantering, också ekonomiskt. Sen kom Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina, och med det Finlands och Sveriges Natoprocesser. Nu har det redan ett bra tag varit försvar och säkerhet som totaldominerar de politiska budskapen och toppmötena.
Den moderata högern ser klimatfrågorna som ekonomiskt viktiga i konkurrensen mot USA och Kina, och som försvarsmässigt viktiga i fråga om självförsörjning och att inte stöda Rysslands krigskassa.
Samtidigt har vi sett ett rekordår för både värme och extremväder.
Stora ekonomiska konsekvenser
Världsmeteorologiska organisationen WMO och den europeiska klimattjänsten Copernicus påpekar att Europa är den kontinent där klimatuppvärmningen går snabbast, faktiskt dubbelt så snabbt jämfört med det globala medeltalet.
De extrema värmeböljorna är en stor hälsorisk och leder till tiotusentals dödsfall per år i Europa.
De har också stora ekonomiska konsekvenser. De materiella skadorna av extremvädret uppskattas till över 13 miljarder euro per år bara i fjol.
En färsk rapport från Potsdaminstitutet för klimatforskning säger att klimatuppvärmningens konsekvenser kostar upp till sex gånger mer än vad det skulle kosta att vidta åtgärder för att bromsa den.
Näringslivet har höga klimatambitioner
Ändå är klimatfrågorna inte det som lyfts först eller störst på bordet av politiker och beslutsfattare just nu. Fokus i valprogrammen inför EU-valet i Finland ligger på försvar.
Finlands största parti Samlingspartiet har visserligen höjt sina klimatambitioner de senaste åren, i takt med näringslivets påtryckning. Samlingspartiet var med och drev igenom klimatlagen under Marins regeringsperiod.
Men nu har de ändå bildat regering med Sannfinländarna, som röstade emot klimatlagen. Samma trend syns över stora delar av Europa.
Allt hänger på hur Orpo och hans likasinnade agerar
I Finland och Sverige, länder som länge ansetts vara föregångare i klimatfrågor, kritiserar experter nu regeringarna för att inte nå klimatmålen med sin politik. Populistisk bränslepolitik och en allt för stor tilltro till teknik nämns som orsaker.
På FN:s klimatmöten har EU:s och till och med Finlands roll varit avgörande för att driva målen uppåt för hela världen, de senaste åren med stark draghjälp av USA och Kina som inser att de vill äta en hel del av kakan som heter grön omställning.
Det är ett bakslag om EU som jobbat så hårt med de här signalerna till resten av världen plötsligt börjar låta annorlunda.
Upp till bevis, Orpo!
När statsminister Petteri Orpo presenterar sitt partis EU-valprogram är det försvar och säkerhet som är fokus nummer ett. När Svenska Yle frågar om klimatpolitiken upprepar Orpo att partiet förbundit sig till att nå både Finlands och EU:s klimatmål.
Nu är det upp till bevis.
Då är det värt att minnas hur enormt stora framsteg som faktiskt skett de senaste åren. Utsläppen i Finland minskar stadigt, finländarnas utsläpp från konsumtionen har minskat med hälften. Det investeras rekordmycket i förnybar energi, inte bara i Finland och Europa utan globalt sett.
Och då kan vi fråga oss: samtidigt som det här sker, när dina och mina utsläpp minskar: Har vår vardag lidit av det här?
Har vår livskvalitet i medeltal lidit av att Finlands utsläpp har minskat? Det kan knappast hemskt många människor i Finland påstå.
Det budskapet skulle gärna få synas i politiken i allmänhet, i högerpolitiken i synnerhet.
Vilka teman är viktiga för dig inför EU-valet den 9 juni? Svara i kommentarsfältet!