I huvudstadsregionen verkar viljan vara stark bland både tjänstemän och politiker att betala för läromedlen för de elever som skulle drabbas av regeringens sparbeslut.
I Helsingfors hoppas biträdande borgmästare för fostrans- och utbildningssektorn, Johanna Laisaari (SDP), att stadens politiker kan enas om att stå för andra stadiets läromedel för de elever som berörs.
– Jag anser att Helsingfors är en utbildningsvänlig stad. Vi har en gemensam vilja att investera i utbildning, även över partigränserna, vilket återspeglade sig i de senaste budgetförhandlingarna, säger Laisaari.
Enligt stadens beräkningar berörs ungefär 4000 elever i gymnasie- och yrkesskolor i Helsingfors av regeringens beslut.
Gymnasieelevernas läromedel skulle kosta ungefär två miljoner euro.
Då har staden beaktat licenser till läromedel och datorer, inte skolresor till exempel. För Laisaari är det ändå oklart vad exakt regeringen menar med läromedel.
– Man pratar om läromedel, men jag förstod att undervisningsministern tidigare tog ställning till att det inte handlar om datorer. De är ändå en ganska central del av läromedlen. Så det är ganska oklart för oss vad regeringen avser, säger Laisaari.
Staden saknar fortfarande preliminära siffror på hur mycket det skulle kosta att betala läromedlen för yrkeselever.
Har Helsingfors råd att satsa över två miljoner euro i läromedel?
– Ja, vi måste ha finansiering för det. Det är en väldigt viktig jämställdhetsfråga.
Politikerna fattar besluten
I onsdags lämnade SDP in en gruppmotion i fullmäktige där man föreslår att staden betalar för läromedlen fram till att eleven är 20 år gammal.
– Vi måste göra det möjligt för alla att studera, oavsett tjockleken på föräldrarnas plånböcker. Annars riskerar vi att en del hoppar av gymnasiet vid 18-års ålder eller är tvungna att börja jobba, säger Johanna Laisaari.
Staden väntar fortfarande på en sista uppskattning på vad slutsumman kommer att vara ifall man går in för att finansiera läromedlen.
Efter det inleds de politiska diskussionerna.
– Det här är en budgetfråga som, vad jag förstår, kommer att kulminera i höstens budgetförhandlingar, säger Laisaari.
Även Vanda verkar gå mot regeringen
Enligt Vandas biträdande stadsdirektör för fostran och lärande, Katri Kalske, finns det även i Vanda en politisk vilja att gå mot regeringens beslut och själva bekosta läromedlen.
Utredningar visar att det skulle kosta ungefär en halv miljon euro för Vanda stad.
– Redan i måndags hade vi tre motioner om det här. Men det har inte fattats några beslut än, säger Kalske.
Hon påpekar att man i Vanda inte är glad över regeringens beslut.
– Det borde inte vara så att regeringen sparar, och att städerna är tvungna att betala, säger hon.
Kalske är till exempel orolig för de som går en HUX-utbildning. Utbildningen är för elever som behöver handledande utbildning innan de går vidare till yrkesskola eller gymnasium. De kommer att fylla 18 ett år tidigare än de som börjar andra stadiet genast efter grundskolan.
– Nu ger man de här personerna, som redan kan ha haft svårt att hitta sin väg i början av andra stadiet, problem också i slutet av utbildningen. Det är inte alls klokt, säger Kalske.
Svår fråga för Esbo
Direktören för utbildning på andra stadiet i Esbo, Tapio Erma, är förvånad över regeringens beslut.
– Jag är förvånad att den här förändringen händer så snabbt efter reformen (förlängda läroplikten). Det är bara tre år sedan vi började med det här nya systemet, säger Erma.
Han tar ändå inte ställning till hur han tycker att Esbo ska agera gällande läromedlen.
Esbo har fortfarande inga siffror på hur många elever regeringens beslut påverkar och hur mycket det skulle kosta för staden att betala för läromedlen.
Diskussionen har ändå tagit fart i fullmäktige och två motioner om ämnet har lämnats in.
Erma tror att de flesta politiker vill stödja elever, men gissar att det kommer att vara en svår diskussion att föra i fullmäktige.
– Naturligtvis är det också en principfråga. Om inte staten betalar, är det okej då att kommunerna står för kostnaderna, säger han.
Erma undrar också hur man skulle verkställa regeringens beslut.
– Beslutet innebär att elever, som fyller 19, borde betala för läromedel. Hur gör vi det när vi har licenser för tre, fyra eller till och med fem år? Det är ganska komplicerat att genomföra det i praktiken.
”Vi kommer inte att riva datorerna från elevernas händer”
I Grankulla svarar bildningsdirektör Mikael Flemmich att regeringens beslut är kortsiktigt. Enligt honom anser tjänstemän i Grankulla att staden ska stå för läromedlen, ifall regeringens beslut står fast.
Han tror att även politikerna i Grankulla är inne på samma linje.
– Vi kommer inte att riva datorer och andra läromedel från elevernas händer, säger han.
I Kyrkslätt svarar bildningsdirektören Eeva-Kaisa Ikonen via sms att ärendet är viktigt med tanke på jämställdhet.
– Det är viktigt att utreda och diskutera ärendet med kommunens beslutsfattare när de behandlar budgetramen för år 2025, skriver hon.