Arkeologistuderande vid Helsingfors universitet gör utgrävningar på Stora Borgbacken i Borgå mellan 3 och 14 juni. Undersökningarna är en del av projektet Suomen ja Karjalankannaksen eurooppalaistuminen (2022–2026), och söker svar på vilken funktion borgen hade när det svenska riket bredde ut sig i Finland under medeltiden.
Borgbacken är en av de största jordborgarna i Norden. I dag är den forna fästningen en sandkulle som höjer sig cirka 30 meter över ån. Kullen utgör ett fyrsidigt fäste om 43 x 37 meter, med två parallella mäktiga vallar åtskilda av torra gravar.
Högst uppe på kullen finns inga synliga spår efter den timrade borgen som tros ha rivits på senmedeltiden, troligen under 1400-talet. Här finns däremot två gropar, möjligen jordkällare, som upptäcktes vid tidigare utgrävningar.
Borgbacken har intresserat arkeologer i flera omgångar, bland annat 1886, 1971 och 2016.
Professor Johan Reinhold Aspelin, som anses vara grundläggaren av den arkeologiska forskningen i Finland, grävde på flera ställen på Borgbacken kring 1886. Aspelin grävde nästan hela området men inte till bottnen av kulturlagret. Man hittade mindre rester av strukturer, främst eldstäder av små stenar. Fynden är främst korroderade järnredskap och vapen, bland annat 13 armborstpilspetsar och en tysk kanna i stengods från 1300-talet.
Groparna på toppen kan ha varit källare där man förvarade mat och dryck, till exempel öl, bröd och saltfisk.
Efter det trodde man att det inte fanns fler fynd att hitta på kullen. Men Georg Haggrén, docent i historisk arkeologi, fann i sin forskning 2016 att det fortfarande finns bevarade lager från medeltiden på Borgbacken.
Kartläggning med markradar
Därför är Borgbacken en del av universitetets aktuella forskningsprojekt. Undersökningarna börjar med att fästet och närområdet kartläggs med markradar 20–24 maj. Avsikten är hitta fler bevarade strukturer under marken för att se var det är mest sannolikt att hitta fynd och spår efter aktiviteter under medeltiden.
Sedan fortsätter sommarens utgrävningar med att söka flera svar om borgens funktion och om hur länge den var aktiv. Utgrävningarna görs också där man tidigare hittat strukturer, bebyggelse och föremål från medeltiden.
Det är forskningsprofessor Tuuli Heinonen vid Helsingfors universitet som leder utgrävningarna tillsammans med 20 första årets arkeologistuderande.
Borgens ursprung är oklart
Det är fortfarande oklart när borgen byggdes och hur länge den var i bruk, och det finns olika teorier om borgens ursprung. Utgrävningarna i slutet på 1800-talet och 1971 har inte gett klara besked.
En teori är att borgen kan ha hängt ihop med de danska korstågen till Nyland 1191 och 1202, eller de svenska korstågen mot slutet av 1200-talet när det svenska riket utvidgades österut till Karelen och de inre delarna av Finska viken. Den här teorin har numera förkastats av historikerna eftersom det saknas konkreta bevis för detta.
Det mest troliga är att Borgbacken tillkom som en tyskpåverkad fogdeborg på Albrekt av Mecklenburgs tid på 1380–talet. Under åren 1387–96 fanns ett Borgå fögderi, som under de nämnda åren styrdes från Borgbacken av tysken Markvard Lyncke. Fögderiet slopades 1396 och återfördes till Viborgs län. Vallarna i den regelbundna formen har motsvarigheter vid de vattenvägar som i norra Tyskland ända till 1300-talet ledde mot Östersjökusten.
Det är tänkbart att borgen revs och övergavs i början på 1400-talet när de nordiska länderna gjorde sig av med borgar som byggts under den tyska tiden.
De strukturer som har överlevt i modern tid dateras till slutet av 1300-talet. I så fall kan byggherren möjligen vara antingen Bo Jonsson Grip eller Jeppe Djäknare. Det är också möjligt att Borgbacken nämns i medeltida källor som borgen Wartholm. Borgbacken har troligen bara använts några decennier eller kortare tid. Söder om borgen låg en vik som heter Maars hamn, som är nedlagd idag.
I litterära källor förekommer Borgbacken först 1555–1556 i Jakob Teits klagomålslista.
Projektet Suomen ja Karjalankannaksen eurooppalaistuminen 1100–1600 AD är ett samarbete mellan Helsingfors universitet och Finlands akademi som forskar i borgar som markörer under kolonisationen när Sveriges och Rysslands hegemoni utvidgades under medeltiden. Finlands akademi har understött projektet med 500 000 euro.