För en vecka sedan såg det dystert ut för de regerande handbollsmästarna Grankulla IFK. Laget låg under med 0–2 i matcher och hade ryggen mot väggen.
Men det svänger snabbt inom idrott. GrIFK hittade en ny växel och tog till slut tre segrar i följd, dessutom med klar marginal. Den sista med 29–23.
– Det känns fantastiskt. Jag kan inte riktigt förstå vad som hänt. Vi vågade tro på vårt eget spel i hela serien och höll huvudena kalla, sammanfattar skyttedrottningen Johanna Hilli.
HIFK var klart bättre än i måndagens fjärde final och hade några ryck i första halvlek, men utan att komma loss.
– Vi visste att de kommer att ge allt vad de har efter sina två förluster, men som tur satte vi våra avslut i mål. Vi orkade och vågade rotera på våra spelare och hade kanske lite bättre energi i den sista matchen, fortsätter Hilli som stod för hela tolv fullträffar.
Inom HIFK-lägret var det deppiga miner. Laget hade inte förlorat en match innan finalserien och nu blev det tre förluster på sju dagar.
– I början kändes det som att det skulle vara vår kväll, men sen kan det hända att vi inte hade tillräckligt brett material för att vinna. Även orken tröt hos oss, svårt att säga, analyserar en väldigt besviken Ella Holopainen hos hemmalaget.
Just fysiken verkade bli den avgörande skillnaden mellan lagen som fick njuta av fullsatta läktare med 700 åskådare på plats. Mer än så fick HIFK inte ta in.
– Säkert spelade det in att vi tappade en 2–0-ledning i matcher. Vi orkade helt enkelt inte trycka på i fem matcher, fortsätter Holopainen.
GrIFK:s bredd avgjorde
I den fjärde finalen kammade högeryttern Linnea Harms noll. Dessutom fick hon ett rött kort efter att ha rivit ner Petra Gostowski. I den femte matchen gjorde hon sju mål på lika många försök och var en av de stora matchhjältarna.
– Det var jobbigt att se de sista 15 minuterna från läktaren. Jag klarade av att nolla läget inför den här matchen. Ett rött kort är alltid ett rött kort, men desto roligare att vara med hela matchen då vi avgör guldet, berättar Harms som steg fram då HIFK punktmarkerade Johanna Hilli.
– Hon var sugen på att spela, det märktes, kompar guldtränaren Patrik Johanson.
– Med tanke på att planen är väldigt smal i den här hallen gjorde hon det otroligt fint, säger lagkapten Hilli.
Harms var säkerheten själv och satte sina avslut bombsäkert i mål.
– Jag kom in i ett bra flow och då finns det inget annat än att göra mål på sina lägen. Det kändes faktiskt ganska lätt i stunden. Efter att jag gjorde mitt första flöt det på utan större problem.
När var du säker på att guldet åker till Grankulla?
– Det var vid tiden 57.22 då vi ledde 28–22 och jag såg upp mot publiken och våra fans ställde sig upp. Då förstod jag att det här vänder de inte mer.
Tränaren Johanson hyllade och hyllades
Hos Grankullalaget fanns det en stark tro på att de regerande mästarna skulle vända på finalserien, även om laget förlorade de två inledande matcherna.
– Vårt försvars- och målvaktsspel avgör den här matchen. Vi orkar mer från match tre och framåt, säger den aningen hesa guldtränaren.
Vad säger du om er vändning?
– Vi är ett jävligt bra handbollslag! De här tjejerna är otroligt duktiga och vi ger oss aldrig.
Även lagets kapten Johanna Hilli ville lyfta fram lagets chefstränare.
– Ett jättestort tack till honom. Jag tror inte att något annat lag har en så bra tränare. Han är taktiskt väldigt duktig.
Johanson, som fört GrIFK till två raka guld, ville inte lägga en alltför stor fjäder i sin mästerskapskeps.
– Vi gör det här tillsammans och vi har en väldigt fin ledarstab. Alla tre, Carolina Rehnberg, Anders Genberg och Bianca Eklundh bidrar starkt till den här framgången.
Förra säsongen slog ni Dicken i finalerna och i år HIFK. Är ni damhandbollens nya drottningar?
– Grani är de nya hjältarna! avslutar Johanna Hilli som stod för hela 42 mål i finalserien.
Resultat
HIFK–GrIFK 23–29 (12–12)
HIFK: Anniina Nyholm 4, Sara Jäntti 3, Kathlen Ax 3, Ella Holopainen 3, Kira Härkönen 2, Petra Gostowski 2, Annika Juvala 2, Emma von Nandelstadh 2, Natascha Foley 1, Anni Kaikko 1.
GrIFK: Johanna Hilli 12, Linnea Harms 7, Ella Paukku 4, Anette Rakkolainen 3, Emilia Karell 2, Mathilda Sandblom 1.
Publik: 700 åskådare
GrIFK vann FM-guld med 3–2 i matcher.