ARIZONA Plötsligt tar det nio meter höga gränsstaketet slut. På marken vid öppningen finns en låda med texten ”aqua”.
Hjälparbetaren John Merrill kliver ur terrängbilen och fyller lådan med flera vattenflaskor.
Genom öppningen kan man enkelt ta sig in i USA. Vi promenerar andra vägen, in på den mexikanska sidan av gränsen.
I den kruttorra sanden bakom den rostfärgade muren finns tomma vattenflaskor, kläder och en använd blöja. Någon har burit sitt barn över gränsen i den svårtillgängliga terrängen.
– Inte nog med att terrängen är livsfarlig. Vinternätterna är iskalla, sommardagarna kokheta och här finns gott om skallerormar, säger John Merrill.
Han arbetar för hjälporganisationen Green Valley Samaritans som bistår migranter. De frivilligas uppdrag har förändrats markant.
– I fjol fanns det dagar då jag inte stötte på en enda migrant. I år har vi haft dagar då vi möter grupper med upp till 200 migranter.
Trycket störst vid den mexikanska gränsen i Arizona
I slutet av fjolåret tog sig 302 000 människor in i USA på bara en månad.
Till följd av det vidtog Texas republikanska guvernör Greg Abbott kraftåtgärder för att få bukt med inflödet av migranter.
Efter det har de mexikanska kartellerna lotsat migranterna till Arizona. Den rekordstora invandringen har fått gränsmyndigheterna i Arizona på knä.
– Gränspolisen har varken resurser eller personal att hantera situationen, säger Merrill.
Det finns i huvudsak två grupper av migranter som korsar gränsen.
Den första är de som vill ta sig in i landet obemärkt, eftersom de saknar asylskäl.
Den andra, betydligt större gruppen, är migranter som efter att tagit sig över gränsen anmäler sig till gränspolisen.
Deras första hållplats i Arizona är det tältläger som hjälporganisationen har byggt upp ett stenkast från gränsen.
”Kartellen hotade med vapen och tog alla mina pengar”
En grupp män från olika länder i Afrika anländer till lägret. De har varit på resande fot i en dryg månad.
Först flög de till Istanbul, sedan vidare till Centralamerika och därifrån tog de sig till norra Mexiko.
Med hjälp av kartellerna tog de sig den sista biten till gränsen som de korsade på natten.
Männen är törstiga, hungriga och trötta.
Jag var tvungen att promenera i två dygn
Migrant från Guinea
Den ena mannen kommer ursprungligen från Rwanda. Han berättar att allt gick ganska långt enligt planerna.
Han hade tillräckligt med pengar att betala kartellmedlemmarna för att ta sig över gränsen.
En annan man från Guinea har en annan berättelse.
– Kartellen ville ha mera pengar, men jag hade inte mer. De slog och hotade mig med vapen. Jag var tvungen att promenera i två dygn.
Vill ge döttrarna ett bättre liv
Utanför ett av tälten sitter en mexikansk mamma med sina två döttrar. Hon är trött. Resan var farlig, berättar hon.
– Vi flydde på grund av våldet. Nu hoppas jag kunna ta mig till Florida och ge ett bättre liv till mina döttrar.
På eftermiddagen anländer gränspolisen till lägret för att omhänderta migranterna.
De förs till ett center i närheten, där deras uppgifter skrivs upp. De kan samtidigt ansöka om asyl, och många gör det.
Men migrationsdomstolarna är överbelastade. Migranterna släpps därför ut i samhället i väntan på ett asylbeslut som kan ta flera år.
Många av migranterna åker vidare till släktingar och vänner som redan finns i landet.
Invandringen väcker starka känslor i USA
Över sex miljoner personer har utan lov tagit sin in i USA under Joe Bidens tid som president. Det är den högsta siffran någonsin.
Skälen är många. Efter pandemin har vissa av Trumpadministrationens restriktioner hävts. Oroligheter, gängvåld och knarkhandel i flera länder i Latinamerika har tvingat många människor på flykt.
Dessutom är invandringen till rika länder, globalt sett, för tillfället rekordstor.
Allt fler personer från Afrika och Mellanöstern väljer att ta sig in i USA i stället för Europa.
Allt detta kan avgöra höstens presidentval.
Republikanernas troliga presidentkandidat Donald Trump har lyft migrationen högst på sin agenda.
Trump vill stoppa invandringen och deportera miljontals migranter. Han har i sin valkampanj talat om en invasion och han hävdar att den växande kriminaliteten i USA är en följd av det stora inflödet av migranter.
Påståendet stöds varken av statistiken eller forskningen.
Att dra likhetstecken mellan migration och kriminalitet gör hjälparbetaren John Merrill arg.
– Det är ett befängt påstående. Det stämmer inte. Det är klart att det alltid kan finnas någon med onda avsikter. Men de människor jag möter är på flykt undan våld, fattigdom och korruption.
Enorm utmaning för Biden
För president Biden är läget vid gränsen en enorm utmaning. Republikanerna med Trump i spetsen beskyller Biden för krisen vid gränsen.
John Merrill är inte republikan, men han håller delvis med.
Han klagar över att Biden och hans administration inte har gjort något för att lindra situationen vid gränsen.
– Vi är många som normalt sett skulle stödja Bidens återvalskampanj, men som nu är missnöjda över att Biden som president inte har reagerat tillräckligt effektivt på den här situationen.
Biden föreslog i vintras en gränsreform, som är den mest restriktiva sedan 1980-talet. Men Republikanerna satte tummen ned.
Den främsta orsaken var att Donald Trump inte vill se en uppgörelse. Gränsfrågan är Trumps främsta politiska vapen i kampen om att återta Vita huset.
Vi står vid gränsstaketet som Trump lät bygga under sin tid som president. Trump säger att han tänker bygga klart muren om han vinner höstens val.
– Det är ingen lösning. Jag kan gå till en järnhandel och köpa en cirkel för en billig summa och göra ett hål i muren på under timme, säger John Merrill.
I stället flaggar han för en laglig, kontrollerad invandring och en human migrationspolitik.
– Vi bör också ha en dialog med ursprungsländerna. Det här är en global utmaning, inte bara en amerikansk.
En partiöverskridande uppgörelse är ändå inte sikte. Åtminstone inte förrän höstens presidentval, där invandringen kan bli den avgörande frågan.