– Jag har jobbat här sedan år 2004. Värmen stiger dag för dag. Tidigare var det inte så här varmt. Jag känner av värmen mycket mer nu, och det är verkligen besvärande, säger säkerhetsvakten Ravi Sharma.
Sharma jobbar utanför ett högt kontorshus på en livlig och åtminstone till stor del skuggig marknadsgata vid Connaught Place, Delhis centrum.
Det är nästan 40 grader hett när jag träffar honom.
– När värmen blir för intensiv blir den en hetta. Luften blir kvav, hettan blir överväldigande.
– Man får solsting och huvudvärk, jag känner att jag inte orkar. Det är obehagligt, speciellt i öppna områden under solen.
Under 40 grader är inte värmebölja
I byggnaderna runt omkring jobbar de bättre lottade i luftkonditionerade utrymmen, en kylig frist från den brännande verkligheten utanför.
Men tusentals tillbringar sina arbetsdagar i hettan – många av dem dessutom i solen.
Gatuköken är, om möjligt, placerade i skuggan under träden och erbjuder en lättnad för alla som har tid att stanna upp.
April och maj är sommarmånader i Indien.
Under de knappt två veckor jag har varit i Indien, i städerna Delhi och Kolkata, har dagstemperaturen rört sig mellan 36 och 41 grader mitt på dagen.
Nu säger prognoserna i Delhi att resten av maj och fram till mitten av juni kommer ha temperaturer på mellan 40 och 46 grader. Hettan är intensiv, UV-index mitt på dagen är ofta 9.
Dessutom är Delhi, med nästan 30 miljoner invånare i storstadsområdet, en av världens mest förorenade städer.
Luftkvaliteten har den senaste tiden klassats som dålig och kan skada luftvägarna.
Det jag oroar mig för är att vi inte verkar ha kompetensen att agera tillräckligt snabbt, det är något vi borde få in i våra politiska strukturer
Aarti Khosla
Värre än det skulle bli
Aarti Khosla leder Climate Trends, en organisation som jobbar för att samhället ska lägga större fokus på miljö- och klimatförändringsfrågor.
– Klimatförändringen är överdriven, men i andra riktningen. Klimatmodellerna förutspådde att vi skulle drabbas av extrema väderfenomen. Det vi ser nu är värre än modellerna hade förutspått.
I Indien finns det ett väldigt litet direkt motstånd mot klimatåtgärder.
– Klimatförnekelse är ett begränsat problem hos oss. Det jag oroar mig för är att vi inte verkar ha kompetensen att agera tillräckligt snabbt. Det är något vi borde få in i våra politiska strukturer.
Hon påminner om att hettan är en fråga om liv och död.
– Målet måste vara att dödligheten inte stiger. Vi måste klara av att temperaturen stiger till 45 grader och det blir fuktigare. Hög fuktighet gör att redan 35 grader kan vara farligt.
Olidlig våttemperatur är värre än Delhis torka
Under hela maj kommer medierna antagligen fyllas av nyheter om hettan eftersom det indiska parlamentsvalet pågår fram till den 2 juni.
Tusentals väljare runt om i landet har tvingats stå i långa köer till vallokalerna. På många håll har myndigheternas åtgärder för att hjälpa dem, till exempel med dricksvatten, inte räckt till.
– Staden Chennai i södra Indien är en stad som har över 180 dagar med så kallad olidlig våttemperatur, säger Aarti Khosla.
Våttemperatur är när fuktigheten är så hög att värme inte mer avdunstar från en kropp, till exempel när du inte kan svettas bort kroppsvärme eftersom luften redan är mättad.
Det leder lätt till stora akuta risker för hälsan. När våttemperaturen stiger närmare 35 grader kan följden bli att kroppen blir överhettad.
Då kan inre funktioner bryta samman, vilket är livshotande.
På landsbygden i norr, som i byn Bajidpur i delstaten Haryana, betyder hettan torka, brist på vatten och sjuka djur.
Det säger bonden Yusuf Khan i en intervju för Climate Trends.
– Det finns inget vatten i dammarna och eftersom det inte har regnat finns det inget foder för djuren. När hettan stiger blir djuren sjuka. När de är sjuka ger de inte mjölk när de ska, vilket betyder att produktionen av mjölk minskar radikalt.
Torkan leder till att grundvattennivåerna sjunker och jordbruket tar skada.
För inte så länge sedan kunde Khan odla fem olika grödor på sina åkrar: Kikärter, majs, senap, sockerrör och vete.
– Nu när det inte regnar kan vi bara odla ett par grödor – vete och senap. Men kostnaderna för vattnet har stigit. Vi hinner inte vattna i tid, så utgifterna för att köpa vattnet är lika höga som intäkterna för grödorna.
– I Delhi används luftkonditionering nu dygnet runt och som mest mitt på dagen. För tio år sedan sattes de på på kvällen så att man skulle sova gott, säger Aarti Khosla.
Luftkonditioneringen värmer Delhis centrum
Vid Connaught Place för de tusentals luftkonditioneringsapparaterna ut värme från husen rakt ut på gatan.
Det höjer temperaturen i stadsdelen med ytterligare ett par grader.
På pappret har Indien stora visioner för hur landet ska anpassa sig till klimatförändringen. Indiens premiärminister Narendra Modi har bland annat fått beröm för sina satsningar på solenergi.
I Indien finns ett tiotal av världens största solenergiparker. Som bäst pågår bygget av världens största sol- och vindenergipark i Khavda i Rajastan.
Jag tror det kommer bli omöjligt att leva här i framtiden
Ravi Sharma
Men Khosla säger att visionerna snarare är tänkta att hjälpa Modis viktiga vänner inom näringslivet, med miljardären Gautam Adani och hans Adani Group i spetsen.
– Det här är fantastiska affärsmöjligheter, men det skulle vara mycket effektivare för ekonomin och miljön om alla indier hade en egen solpanel på sitt tak.
Säkerhetsvakten Ravi Sharma tror inte att Indien kommer få kontroll på situationen eller hitta effektiva sätt att anpassa sig till klimatförändringen.
– Jag tror det kommer bli omöjligt att leva här i framtiden. Det är redan svårt nu. Även när vi har fläktarna på känns det som att varm luft blåser in. Det är som att sitta i en ugn.