Tidigare fanns det gott om ejdrar i Skärgårdshavet och kring Åland, men fågeln har nu försvunnit från många av de platserna. Därför hittar man nuförtiden fler ejdrar längre inomskärs, men trots det kan ejdrarnas envishet ändå bli förgörande.
När det kommit fler rovdjur som förstört bon eller försökt äta upp ådan, skulle man tro att ejdrarna skulle flytta sitt bo till någon annan ö, men det stämmer bara delvis.
– Man kan till exempel se att de som misslyckats med häckningen året innan tenderar att häcka längre bort från den gamla boplatsen, men oftast på samma ö, säger doktoranden Ida Hermansson vid miljö- och marinbiologi vid Åbo Akademi.
Det är sällsynt att ejdrarna byter häckningsholme, men de kan också göra det.
– Vanligtvis är ejdrarna envisa och trogna sin häckningsholme, och de kan inte ändra sitt beteende och flytta bort. Det ökar med åldern att de hålls kvar, säger Hermansson.
Envisheten kan bli en ekologisk fälla
Envisheten kan leda till en så kallad ekologisk fälla. Eftersom havsörnarna blir fler, blir vanare med människor och flyttar allt närmare fastlandet, så borde ejdrarna flytta undan.
– Men ejdrarna stannar envist kvar, fastän det skulle löna sig att flytta, säger Hermansson.
Är ådorna dumma?
– Inte egentligen. De har nog lärt sig att anpassa sig en del. Vissa ådor häckar oftare än tidigare på skogsbeklädda holmar där örnarna inte ser dem lika lätt, säger Hermansson.
Äldre ådor kan veta att hela omgivningen är farlig. Om de flyttar till en annan ö, kan där finnas lika mycket havsörn eller till och med andra rovdjur, så de vet att det ändå inte lönar sig att byta holme. Det är bättre att ta det kända för det okända.
Äldre ådor kan vänta med att häcka
Ett knep som ådor kan ta till om det är för farligt är att inte häcka alls något år. Ejdrarna klarar sig då undan att bli uppätna under ruvningen, men ejderstammen växer förstås inte överhuvudtaget då.
Hermansson ska i sin forskning fortsätta att titta på konsekvenserna av häckningsförflyttning. Hur har det gått för de ejdrar som trots allt valt att flytta till en annan ö, som de själva ansett vara tryggare – klarar de sig faktiskt bättre då?
– Det är ganska vanligt att häckningen misslyckas i våra trakter då det finns så många rovdjur som påverkar. Så man kan jämföra om det gått bättre för dem som flyttat, säger Hermansson.
Vid Tvärminne zoologiska station i Hangö, där också forskarna från Åbo Akademi deltar i forskningen, har 30–50 procent av bona de förstörts och plundrats av rovdjur och rovfåglar de senaste åren.
Upp till en femtedel av ådorna dör under häckningen.
Bästa sättet att skydda ejdern är att minska på antalet rovdjur
Det bästa sättet att hjälpa ejdern att överleva är enligt Hermansson att kontinuerligt bekämpa minkar och mårdhundar, och man borde rensa allt fler öar från sådana rovdjur.
– Dessutom borde man låta bli att stödja vintermatning av havsörnar, för de klarar sig lite onaturligt bra just nu, säger Hermansson.
Havsörnar matas inte längre officiellt, men en hel del oavsiktlig matning sker säkert ännu, eftersom de klarar vintrarna så bra. Vintermatningen görs också för naturfotografer, och för att det fortfarande sitter kvar en gammal naturskyddstanke att vi måste hjälpa havsörnen att överleva.
– Örnen var en sådan succéhistoria för det finländska naturskyddet, att vi lyckades få tillbaka den. Nu är man så glad att se mer havsörnar att man inte ser de negativa sidorna, säger Hermansson.