Under fredagen skrevs 16 nya avtal under mellan företag och staden. Bland de nya samarbetsparterna finns också de svenskspråkiga högskolorna i Åbo: Åbo Akademi och yrkeshögskolan Novia.
Åbo Universitet slöt avtal redan i fjol då staden slöt 22 partneravtal. Sammanlagt samarbetar nu 38 aktörer med Åbo på klimatfronten.
Genom att underteckna avtalet förbinder avtalspartnern sig till målet Klimatneutralt Åbo 2029. Det betyder att minska utsläpp, kommunicera om nya klimatåtgärder och att samarbeta med staden på klimatfronten.
Åbos största utmaning är trafiken
Sedan 2022 är Åbo med i Europeiska unionens mission: 100 klimatneutrala och intelligenta städer fram till 2030. Dessa hundra städer ska sedan fungera som exempel för andra europeiska städer.
Sedan 1990-talet har utsläppen minskat med 63 procent. Det senaste året minskade Åbo sina utsläpp med 16 procent.
– Utsläppen har det senaste året till stor del minskats via energianvändning och energieffektivitet, det handlar mycket om vad våra invånare och företag gör.
Enligt Åbos borgmästare lyfts Åbo ofta fram internationellt parallellt med Köpenhamn.
Invånarna kan märka av Åbos klimatsatsningar i naturen och via bra kollektivtrafik, men också via energianvändningen.
– Att fjärrvärmen nästan helt är utan fossila bränslen, kan invånarna märka av i sina plånböcker. Under energikrisen för ett par år sedan gick priserna för fossila bränslen upp. Även om allt blev dyrare var vår fjärrvärme inte lika dyr som i de städer där man fortfarande använder fossila bränslen för värme.
Men vad borde Åbo bli bättre på?
– Biltrafiken är största utmaningen. Det är något vi måste jobba hårt med de kommande åren.
Enligt Arve planeras åtgärder för att förbättra kollektivtrafiken och stamnätverket. Man vill också elektrifiera trafiken och för att kunna göra det behövs ett mer utvecklat laddningsnätverk. Också förbättringar för cyklister och fotgängare är på gång.
ÅA-professor: ”Åbo är på väldigt god väg”
Under träffen mellan företagen och staden hörs lovord om Åbos klimatarbete, men Åbo Akademis prorektor Marko Joas som forskat i klimatfrågor säger att det faktiskt stämmer att Åbo är en klimatföregångare.
Joas är professor i statskunskap och har forskat om klimat.
Åbo Akademi är en av dem som Åbo nu slutit avtal med. Akademins styrka är att bidra med forskning i samarbetet med staden, men universitetet kan också internt se över hur det kan fungera energieffektivt och klimatneutralt.
ÅA samarbetar med andra europeiska universitet, finns det andra städer som Åbo skulle kunna lära sig av?
– Snarare skulle jag vända på det och säga att många städer kunde lära sig av Åbo. Många har en mycket svagare koppling mellan stad och högskolor. Universitetens samarbete med städerna har ett mycket mindre djup än vad det har i Åbo, säger Joas.
Eva Sandberg-Kilpi, prorektor för yrkeshögskolan Novia, påpekar att Novia också kan bidra med mycket när det gäller klimatet. Bland annat genom klimattänk inom utbildningen.
– Vi utbildar många inom de här branscherna, vars aktörer vi ser här i dag som är med och sluter avtal. Vi kan vara med och utbilda klimatsmarta, yrkeskunniga personer för många olika sektorer, säger Sandberg-Kilpi.
Klimatneutralitet utmanande inom sjöfart – helt ny bränsleproduktion behövs
Också rederiet Viking Line är en av de 16 som ansluter sig till avtalet med staden. Rederiet har också gjort upp om en så kallad grön sjöfartskorridor mellan Åbo och Stockholm.
– I praktiken är det ett samarbete mellan hamnar och rederier på en viss rutt. Sådana samarbeten finns på olika håll i Europa och Åbo och Stockholm är en av dem. Det är ett ramverk för vad vi gör för att trafiken ska bli klimatneutral, säger verkställande direktör Jan Hanses.
Enligt Dani Lindberg, hållbarhetschef, kan det handla om att göra hamnprocesser klimatneutrala. Men i grund och botten handlar det om energianvändningen ombord på båten.
Hur utmanande är det att göra sjöfarten klimatneutral?
– Väldigt utmanande, vi är en traditionell bransch som präglas väldigt mycket av fossil energi. Det är så den globala handeln har florerat. Nu har vi väldigt ambitiösa målsättningar på EU-nivå om att åtminstone uppnå nettonollutsläpp och det förutsätter väldigt stora åtaganden från sjöfartsbranschen.
Bland annat betyder det att rederiet måste förflytta sig från fossil energi till förnybar, eller till alternativa bränslen.
– Det betyder att man måste få igång en helt ny bränsleproduktion med exempelvis vätgas, vindkraft och solkraft som man sedan förädlar till låga eller inga utsläpp. En sådan produktion finns inte i dag. Där tittar vi på producenterna.
Hanses påpekar att man därför nu på kort sikt istället behöver titta på att vara energieffektiva och minska energianvändningen.
Med det nya fartyget Glory har man lyckats öka energieffektiviteten i jämförelse med fartyget Grace som också var en grönare anskaffning i förhållande till de gamla fartygen.