Finlands Europaparlamentariker har relativt mycket makt i Europaparlamentet.
Fem finländare är med på listan över de 100 mest inflytelserika parlamentarikerna:
- Petri Sarvamaa (Saml, EPP) plats 25.
- Eero Heinäluoma (SDP, S&D) plats 26.
- Heidi Hautala (Gröna, G/EFA) plats 42.
- Nils Torvalds (SFP, RE) plats 82.
- Ville Niinistö (Gröna, G/EFA) plats 98.
Topplistan berättar givetvis inte hela sanningen. Rankningen beaktar bland annat ledarskapspositioner och nyckelpositioner med tanke på lagstiftning.
Sarvamaa ville lära känna minst 50 parlamentariker på fyra månader
Petri Sarvamaa (Saml, EPP) toppar listan för i år bland finländarna. Han har haft ansvar för att koordinera en lång rad av parlamentets ståndpunkter.
Sarvamaa säger att man måste vara social och närvarande för att få inflytande.
– Det gäller att ta plats i centrum, ställa frågor och be om ordet, säger Sarvamaa.
Sarvamaa är med i centerhögergruppen EPP, som är störst och har mest makt i parlamentet.
– I en stor grupp kan du naturligtvis ha mera makt. Men samma tips gäller alla från EPP till vänstern.
Petri Sarvamaa blev ledamot år 2012, då som suppleant för Ville Itälä som lämnade parlamentet.
– Jag lade upp ett mål för mig själv: att lära känna femtio till sjuttiofem Europaparlamentariker på fyra månader. Och efter ett år så måste jag känna minst 150 så att de hälsar på mig i korridoren, säger Sarvamaa.
Hautala: Lättare att få inflytande i mindre grupp
Heidi Hautala (Gröna, G/EFA) har varit med på listan flera år i rad, ett par år inom topp 5. Hautala är en av parlamentets vice talmän och har arbetat mycket bland annat med lagar om företagsansvar.
– Det avgörande är att få förtroende inom den egna politiska gruppen där viktiga uppdrag delas ut, säger Hautala.
Hautala var aktiv inom den europeiska gröna rörelsen redan innan hon blev EU-parlamentariker, och hade därför redan en del kontakter.
– Då jag började för 30 år sedan sa samlingspartister och socialdemokrater att man måste vara med i en stor grupp för att ha inflytande. Men egentligen gäller det motsatta.
Enligt Hautala är de stora grupperna ganska hierarkiska och då är det de stora delegationerna från stora EU-länder som dominerar.
– I mindre grupper, och speciellt i min grupp, väger de individuella egenskaperna tyngre.
När det gäller finländarnas möjligheter så kan stilen vara en fördel.
– För oss finländare har det kanske varit nyttigt att vi inte är kända för att tala alltför länge. Det man säger går rakt på poängen.
Framför allt lyfter Hautala ändå fram Finlands valsystem som en fördel. I många andra länder finns listval, men i Finland röstar många i första hand på en kandidat.
– I vårt valsystem måste man vara ganska känd för att bli invald. Och för att bli känd så måste man ha erfarenhet och kunskap, säger Hautala.
De pro-europeiska grupperna har makten
Centerhögergruppen EPP är mäktigast. Gruppen är störst och sitter på de viktigaste nyckelpositionerna.
Men EPP behöver samarbeta med andra grupper för att få majoritet och hittills har det oftast handlat om Socialdemokraterna och den centerliberala gruppen Renew Europe. Ofta får också De Gröna hänga med.
Den här dynamiken syns också på vilka finländska parlamentariker som oftast har varit föredragare för olika lagar. Bland finländarna är det Petri Sarvamaa som toppar även den jämförelsen.
Ett stort antal rapporter betyder ändå inte nödvändigtvis stort inflytande. Det kan till exempel handla om en följd rapporter med liknande innehåll.
Föredragaren har huvudansvaret för att sammanställa parlamentets linje i en viss fråga. Skuggföredragare representerar i sin tur den egna gruppen i förhandlingarna.
Sannfinländarna har bytt grupp och kan få mer inflytande efter valet
De pro-europeiska partierna vill sällan samarbeta med ytterhögern, särskilt inte med den radikalare gruppen ID. Bland de 100 mest inflytelserika parlamentarikerna finns inte en enda från ID.
Det betyder att bland annat Sannfinländarna inte har haft särskilt mycket inflytande över lagstiftningen. Sannfinländarna var tidigare med i ID, men har flyttat över till konservativa ECR som ligger lite närmare den politiska mitten.
Efter valet kan det ske en förändring, eftersom den konservativa och EU-skeptiska högern ser ut att gå framåt enligt prognoserna.
Inom centerhögern EPP finns parlamentariker som gärna skulle samarbeta mer med högern. Framför allt konservativa ECR kan alltså få mer inflytande i frågor där de ligger nära EPP.