Helger som inträffar på vardagar påverkar anställdas arbetstid och löner olika. I år och nästa år märks det av, eftersom hela tio helgdagar är så kallade söckenhelger, helger som infaller på vardagar.
För en del löntagare betyder en helg på en vardag automatiskt en ledig dag. Men i de branscher där arbetet ska göras oberoende av veckodag kan söckenhelgen vara en arbetsdag som man får mer betalt för.
Enligt finsk lagstiftning är självständighetsdagen en fridag som arbetstagare har rätt att få lön för. Även första maj och kyrkliga helger är lediga dagar, men hurdan ersättning en anställd får avgörs av kollektivavtalet. Kutymen är att påslaget för arbete en helgdag är 50–100 procent av vardagslönen för den dagen.
Till exempel närvårdare har sju kollektiv- och tjänstekollektivavtal som olika arbetsgivare tillämpar. I dem alla är lönen för söckenhelgerna 100 procent större, närvårdarna får alltså dubbel lön för helgarbete.
– Tilläggen spelar en stor roll för en närvårdare. Påslagen för obekväma arbetspass och eventuella söckenhelg kan uppgå uppgå till flera hundralappar i månaden, säger Tuula Nieminen, avtalsexpert på närvårdar- och primärskötarförbundet Super.
Inom den offentliga sektorn är lönen för en nyutexaminerad närvårdare ungefär 2 300 euro i månaden. Om lönen för en dags arbete, 109 euro, dubbleras så märks det av.
Om en närvårdare under jobbar alla tio vardagshelger i år blir påslaget sammanlagt ungefär tusen euro.
Inga år är helt utan söckenhelger.
Inom handeln är söckenhelgerna populära
Inom handeln är vardagshelgerna i allmänhet antingen en ledig dag med lön eller en arbetsdag som man får dubbelt betalt för. Ersättningarna för söckenhelgerna har slagits fast det allmänna kollektivavtalet för handelssektorn som alla arbetsgivare ska följa i alla arbetsavtal.
Enligt Ville Filppula, avtalsexpert på servicefacket Pam är alla tillägg i en låglönebransch en viktig del av utkomsten.
En person som arbetar deltid i kassan i en butik har beroende på erfarenhet och uppgifter en timlön på minst 12,50 euro. Arbetsdagarna varierar i längd, men utan tillägg ger en arbetsdag på sju och en halv timme 93,75 euro. Att få den summan dubblerad ser bra ut på lönespecifikationen.
Om en person jobbar samma arbetspass alla tio söckenhelger blir tillägget närmare 940 euro under året.
Ändå vill alla inte jobba vardagshelger.
– Det finns många barnfamiljer som uppskattar fritid. Samtidigt finns det också många deltidsanställda, till exempel unga och studerande. För dem är en vardagshelg lockande, säger Ville Filppula.
På vissa arbetsplatser kan en extra ledig dag betyda att lönen är mindre i stället. Så kan det vara om branschen saknar ett allmänt kollektivavtal. Till exempel i taxibranschen eller för frisörer finns inget allmänt bindande kollektivavtal.
Artikeln är en översättning och bearbetning av Yle Uutisets artikel Arkipyhien supervuonna osa saa lisää vapaata tai palkkaa – vähemmän onnekkaalle voi tulla takkiin av Petra Ketonen. Översättningen är gjord av Sara Torvalds.