Känslorna gick heta då Affärsverket Lovisa vatten kallade till informations- och diskussionsmöte på Solbacka i Isnäs på måndag eftermiddag.
Många Isnäsbor har fått tillräckligt och det var tydligt att de är upprörda. En del höll brandtal för sin sak.
– Det handlar om mina barns hälsa, det aluminium som vi fått i oss kommer vi aldrig att bli av med. Förr var barnen alltid sjuka, nu då vi slutat dricka kranvattnet är de friska. Hur ska jag få er att förstå hur allvarligt det här problemet är, förklarar en kvinna som bor i ett av radhusen i byn.
Mangan och järn i vattnet har varit ett återkommande problem i Isnäs i västra Lovisa. Den ursprungliga orsaken till problemet är det gamla vattentaget i Isnäs som togs ur bruk för omkring tjugo år sedan just på grund av för höga halter av metallerna.
Det nya vattentaget ger vatten av bra kvalitet, men mangan och järn har samlats i rören och finns fortfarande kvar i dem.
Ibland då det sker en ändring i vattentrycket lösgörs mera av manganet, och det verkar som vissa delar av byn får mera av metallerna in i kranen än andra.
Tre möjliga lösningar
Lovisa vatten fick en ny direktör vid årsskiftet, då Maria Sippala tog över rodret. Också arbetsledare Kimmo Bordi började jobba på affärsverket för en månad sedan.
Sippala säger att hon under våren fått höra om problemen med Isnäsvattnet. Hon har fått ta emot några samtal, men hade ändå inte före mötet förstått hur många som berörs.
Hon lyssnade medan invånarna uttryckte sina rädslor och sin ilska, och konstaterade sedan att hon inte kan ta ställning till hur saker skötts. Men nu finns det några alternativ på bordet.
– Vi nekar inte att det finns ett problem, och det är klart att något måste göras, säger Maria Sippala.
En första åtgärd är att än en gång göra en ordentlig spolning av rören, för att sätta metallerna i rörelse och låta dem rinna ut kontrollerat.
Det kommer att ske ännu före sommarsemestrarna. Vattenverket ber alla Isnäsbor fylla i sina kontaktuppgifter på deras webbplats så att de kan skicka meddelanden om när det sker.
En större förändring skulle vara att sluta ta vatten från Sjögård vattentäkt därifrån vattnet nu kommer. Sjögårdvattnet är inom alla lagens gränser, men det finns ändå en del mangan, järn och aluminium i det.
Vatten från Mörskom är ett alternativ. Redan nu är Isnäsrören kopplade till Affärsverket Lovisanejdens vattens linje som kommer från Mörskom, men det finns några frågetecken.
– Vi behöver ta reda på om rörets kapacitet och trycket räcker. Vi har anlitat en konsult som ska göra beräkningarna, säger Sippala.
I Forsby finns det en bit av röret som möjligtvis är för smal och då gör det omöjligt att försörja hela Isnäs, åtminstone sommartid då befolkningen ökar markant.
Men ifall det bara är att byta en liten bit av röret, möjligtvis en förbindning, så är det ett bra alternativ.
En tredje lösning skulle vara att bygga en maskin som tar bort manganet från vattnet vid vattentäkten. Det här alternativet skulle förstås kosta en del, men främst tar det tid att förverkliga.
– Det skulle kräva att vi bygger om byggnaden som vi har vid vattentäkten, säger Sippala.
Därför känns alternativet att börja leda Lovisanejdens vatten till Isnäs just nu mest lockande och aktuell.
Bra att ta tester från fler adresser
På mötet är också hälsoskyddsplanerare Maarit Lönnroth från Miljövården på plats. Hushållsvatten är hennes specialitet.
– Det tas sex prover årligen av Isnäsvattnet, och förutom ett prov som togs i september har de aldrig överskridit kvalitetsrekommendationerna, säger Lönnroth.
En del invånare på mötet krävde att det skulle tas fler prover och från olika adresser. Lönnroth håller med om att det kunde vara bra att göra ett bredare test.
– Nu har vi bara tagit proverna från två platser, från skolan och Tirkku. För att få reda på var de största problemen finns kunde det vara motiverat att ta från olika ställen längs med nätverket, säger hon.
Det hänger på Lovisa vatten om en sådan kampanj kommer att göras.
Viktigast skulle ändå nu vara att Isnäsborna alltid meddelar vattenverket om det finns metaller i vattnet, så att de kan kartlägga problemet både när det händer och var.