Ett debattämne under våren har varit regeringens planer på att slopa det avgiftsfria andra stadiet. Det här skulle innebära att till exempel studiematerial börjar kosta från det år den studerande fyller 19.
I flera kommuner, bland annat Karleby och Jakobstad, har fullmäktigeledamöter lämnat in motioner om att hålla det andra stadiet avgiftsfritt även om regeringens planer blir verklighet. I så fall skulle kommunerna själva stå för kostnaderna.
Anni Teerikangas från De Gröna i Jakobstad är en av dem som har lämnat in motioner om att hålla det andra stadiet avgiftsfritt.
− Vi vill satsa mer pengar på alla stadier. Det är emot våra principer att skära i Finlands framtid, säger hon.
Även SDP-gruppen i stadsfullmäktige har lämnat in en motion om samma sak. Enligt Teerikangas bottnar motionerna i en verklig oro för de studerande.
− I värsta fall måste en del avbryta sina studier. Det är oansvarigt enligt mig.
Teerikangas säger att det i slutändan inte gäller så mycket pengar. För Jakobstads del handlar det om några tiotusen euro.
− Det är absolut realistiskt att spara några tiotusen euro i Jakobstad. Det handlar mera om viljan.
Osäkerhet i kommunerna
I Karleby hör Centerns Oliver Pietilä till dem som har lämnat in motioner om att hålla det andra stadiet avgiftsfritt. För honom hör gratis utbildning till det finska samhällets grundprinciper.
− Då har alla samma möjligheter att utbilda sig och nå sina mål i livet.
Han tror att en anledning till att saken har väckt mycket diskussion är att det inte är så länge sedan det andra stadiet gjordes avgiftsfritt. Det finns också en del osäkerhet kring hur den här förändringen ska genomföras i praktiken.
− Förändringen är också lite halvdan, då avgiftsfriheten avslutas på ett märkligt sätt mitt i läsåret. Regeringens beslut väcker nog en del förvåning i kommunerna.
Pietilä tror inte att regeringen kommer att ändra sig i frågan, men hoppas att kommunerna ska hitta egna modeller för att göra det möjligt att behålla avgiftsfriheten.
Nedskärningar på 100 miljoner i år
Kyösti Värri är specialsakkunnig i utbildningsfrågor på Kommunförbundet. Han säger att många kommuner i nuläget funderar över hur de ska göra med det avgiftsfria andra stadiet.
− Utan tvivel kan staten spara i sin del, men kommunernas och utbildningsanordnarnas verklighet kan vara annorlunda. Om kommunerna ska kompensera statens nedskärningar, blir det inga besparingar i den offentliga ekonomin.
År 2026 ska förändringen spara in sammanlagt 12 miljoner, varav hälften hamnar i statens kassa och den andra hälften hos kommuner och andra utbildningsanordnare. 2025 är sparsumman hälften så stor, det vill säga totalt 6 miljoner.
Värri säger att nedskärningen i första hand påverkar gymnasieutbildningen, men även yrkesutbildningen till viss del.
− I slutändan är det inte så stora summor, men det handlar om principen.
Redan i år skär staten ner i finansieringen av gymnasieutbildningen med över 100 miljoner euro. Värri tror att många kommuner åtminstone kommer att försöka hålla andra stadiet gratis för de studerande.
− Men eftersom alla kommuner inte har råd att göra det, kommer ojämlikheten mellan kommuner att öka, säger Värri.