Det är val i Finland igen, den här gången EU-val. Det är sjunde gången som finländare får rösta i EU-val.
Vi väljer 15 personer till EU-parlamentet. De kallas parlamentariker. De ska jobba för Finlands och unionens bästa de fem följande åren.
Här ser du vem du kan rösta på.
Alla som har fyllt 18 år får rösta. De allra yngsta som får rösta är unga som föddes 9 juni 2006. De blir alltså myndiga på valdagen.
Från och med onsdag 29 maj går det att rösta på förhand. Förhandsröstningen pågår i sju dagar, sista dagen är 4 juni.
Förutom finländska medborgare får också medborgare i ett annat EU-land rösta. Det finns ett register på alla som har rösträtt.
Om du inte bor i Finland måste du ha anmält dig till registret senast i mars 2024
EU är en stor politisk och ekonomisk union
Europeiska unionen EU är ett område som är mer än fyra miljoner kvadratkilometer stort. Där bor över 448 miljoner människor.
EU har 27 medlemsländer i Europa. Alla länder i Europa hör inte till EU, till exempel Norge och Storbritannien är utanför.
EU:s storlek gör unionen stark ute i världen. Det är lättare att få respekt för europeiska värden såsom demokrati och yttrandefrihet.
EU-länderna har också lättare att tävla mot USA och Kina inom handel om de gör det tillsammans.
Också på andra sätt kan hela EU tävla bättre än varje land skilt för sig. Många minns till exempel kampen om coronavaccin i början av pandemin.
Då köpte EU samtidigt vaccin för alla medlemsländers invånare. Experter säger att EU lyckades bra med köpet i ett läge när hela världen tävlade om vaccin.
15 platser för Finland
I EU-valet väljs de personer som ska bestämma i Europaparlamentet. Det har numera 720 platser.
Parlamentet har en talman som sköter kontakten med andra EU-organ.
Ledamöterna jobbar och möts mest i Bryssel i Belgien. Men tolv gånger per år åker alla till Strasbourg i Frankrike för att rösta om olika lagar.
EU-parlamentet är med och bestämmer hur mycket unionen får använda pengar per år.
EU-parlamentet ska säga ja eller nej till lagförslag från EU-kommissionen. Om parlamentet godtar en lag gäller den i alla medlemsländer.
Medlemsländerna får olika många ledamöter beroende på hur många invånare de har.
De största får flest ledamöter men små länder får relativt sett fler platser.
Det betyder till exempel 15 platser för Finland som har drygt 5,6 miljoner invånare.
Sverige har nästan dubbelt så många invånare, men får ändå inte dubbelt så många platser. Sverige har 21 platser i Europaparlamentet.
Så här många ledamöter har de olika länderna:
Tyskland 96
Frankrike 81
Italien 76
Spanien 61
Polen 53
Rumänen 33
Nederländerna 31
Belgien 22
Grekland 21
Tjeckien 21
Sverige 21
Portugal 21
Ungern 21
Österrike 20
Bulgarien 17
Danmark 15
Finland 15
Slovakien 15
Irland 14
Kroatien 12
Litauen 11
Slovenien 9
Lettland 9
Estland 7
Cypern 6
Luxemburg 6
Malta 6
Krokiga gurkor men också bättre säkerhet
Finland gick med i EU år 1995. Före det ordnades en rådgivande folkomröstning om saken.
Då sa drygt hälften av dem som röstade, 56,9 procent, ja till att Finland blir EU-medlem.
Ungefär tre fjärdedelar av dem som fick rösta deltog i den rådgivande folkomröstningen. Så det var ganska många som ville säga sin åsikt om unionen då.
De som var emot att Finland blir medlem i EU sa att det skulle bli omöjligt att odla havre och föda upp grisar i Finland. Vårt klimat skulle inte låta oss tävla med bönder i söder.
Det sades också att EU kommer att bestämma om varje träd som växer i Finland och att alla gurkor som säljs måste vara raka.
Andra tyckte att EU var ett bra sätt för att få höra till ett större sammanhang. För många var det viktigt att vara en västlig demokrati och inte Rysslands springpojke.
Många har åsikter om EU men röstar ändå inte
Under de här nästan 30 åren som vi har varit medlemmar har finländare inte varit så aktiva vid de EU-val som har ordnats med fem års mellanrum.
Jämfört med många andra EU-länder har vi varit ganska lata med att rösta i EU-val.
Samtidigt finns det starka åsikter om att Bryssel inte ska få bestämma över vargar som traskar in på våra gårdar eller hur vi ska skydda våra skogar.
Experter säger att en del finländare inte riktigt tror på att Finland kan påverka inom EU.
Men i många frågor som är viktiga för oss kan vi påverka. Ett sätt är att gå samman med andra länder som har samma intressen i en viss fråga.
Ett annat sätt är att finländska EU-parlamentariker från en viss grupp kommer överens om frågor med parlamentariker från exempelvis Grekland och Slovenien i samma grupp.
Platserna i parlamentet fördelas mellan olika politiska grupper som inte är de samma som vi har i Finland. Men våra politiker väljer sedan den grupp som är närmast dem själva.
Som exempel kan nämnas frågan om östgränsen. Den är viktig för Finland men också för åtminstone Polen, Estland, Lettland och Litauen.
Finlands oro för rysk hybridpåverkan har tagits på allvar i Bryssel. Vi har exempelvis fått hjälp av Frontex som har skickat gränsbevakare till vår östgräns.
Partier försöker få fart på finländarna
I Finland ställer 232 kandidater från 14 partier upp i valet.
Nu jobbar partierna hårt för att få fart på väljarna.
I flera partier är till och med partiets ordförande kandidat i valet.
Det är SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson, Vänsterförbundets ordförande Li Andersson och Hjallis Harkimo för Rörelse Nu som vill flytta till Bryssel.
En av de största frågorna i detta val är säkerheten i Europa. En annan är hjälpen till Ukraina som Ryssland krigar emot.
Hur mycket och hur länge ska EU stödja Ukraina och får Ukraina komma med i EU?
Andra viktiga frågor är ekonomin, migrationen från länder utanför EU och klimatet.
Många tror att ytterhögern segrar i valet för att de talar mycket om säkerheten.
Till exempel i Italien som får 76 platser syns ytterhögerns kandidater mest på valreklamen.
Det ses som ett hot mot hela EU om grupper som är emot demokrati och yttrandefrihet får för stor makt i parlamentet.
En del kandidater som vill bli invalda i EU-parlamentet vill att hela EU slopas. Om de som vill avskaffa EU blir för många blir det stora problem för EU-parlamentet.
Svenska Yle uppmärksammar den internationella dagen för lätt språk med denna lättlästa artikel om EU-valet. Rättelse: detta är inte sjätte utan sjunde gången som finländare får rösta i EU-val, första gången var 1996 i samband med kommunalvalet.