I en rapport till samernas sannings- och förlikningskommission konstaterar Martin Scheinin, professor och människorättsjurist, att utvecklingen kring samernas rättigheter har varit negativ de senaste 15 åren. Han ser pessimistiskt på relationen mellan finska staten och samerna.
Många frågor är ännu öppna när det bland annat gäller gruvdrift, skogsanvändning, fiske i Tana älv och renarnas betesområden.
Finland har inte heller antagit Internationella arbetsorganisationen ILO:s konvention nr 169, även om Finland har varit med om att utarbeta den och FN:s deklaration om urfolkens rättigheter.
Ett urfolk definieras av sin kultur
Ett urfolk definieras inte av ras, religion eller gener. Det definieras av en särpräglad kultur i ett samhälle som har sina egna seder, bruk, levnadssätt och språk.
Samerna som urfolk har rätt till internt självbestämmande, inklusive frågor som gäller deras identitet och kriterierna för medlemskap. De har själva rätt att bestämma vem som räknas som same.
Samerna har en distinkt kulturform som innefattar traditionella näringar som måste kunna skyddas i sina moderna former. De har rätt till de marker där deras förfäder levt och bott redan innan en eventuell kolonisering skett.
”Urfolk måste bevaras som mänsklighetens gemensamma rikedom”
Urfolk ska ha rätt till en framtid för sig själva och för kommande generationer. Det betyder en självbestämmanderätt i förhållande till staten.
De måste kunna utvecklas på ett sätt som tar hänsyn till framtida generationer. Det här är speciellt viktigt när det gäller klimatförändringen, säger Scheinin.
– Distinkta kulturformer och ursprungsfolk måste kunna bevaras som mänsklighetens gemensamma rikedom och överföras också till framtiden. Men tyvärr har det här inte genomförts i Finland.
Enligt Scheinin säger man i Finland: ”Vi hör samerna, men redan på förhand har de inte vetorätt”. Men då hörs de inte så som de skulle ha rätt till, understryker han.
Principen om Free Prior and Informed Consent FPIC, eller samtycke baserat på frivillig förhandsinformation, har inte genomförts när det gäller förnyandet av gruvlagen och lagen om Forststyrelsen.
– Högsta förvaltningsdomstolen har gett samerna kalla handen när det gäller betesfrid, renskador eller självbestämmande.
Scheinin hoppas att sannings- och förlikningskommissionen ska uppnå att Finland på högsta nivå är beredd att sitta ned med samerna, komma överens om saker som borde vara klara och sedan genomföra dem.
– Man säger att samerna inte kan få vetorätt om frågor som gäller dem själva. Men vem har den? Jag tror att det främst är riksdagsmän från Lappland som har fått den där vetorätten.