Rahul sitter med en soffkudde i famnen framför mig på soffan i organisationen Project Second Chance lilla kontor i södra Delhi.
Han ser inte nervös ut, men kudden signalerar ändå att han är lite spänd att möta en journalist från ett avlägset land. Men den spänningen släpper genast när han börjar prata.
– Jag har suttit i fängelse, förklarar han. När jag var där upplevde jag själv svårigheterna med att få juridisk hjälp. Det är ett problem som känns väldigt personligt för mig.
Exakt varför Rahul dömdes till ett fängelsestraff vet jag inte. Det hör till Project Second Chance principer att inte fokusera på vad projektledarna har - eller inte har - gjort i sitt tidigare liv.
Men det var hans egna erfarenheter som fick honom att inse hur svårt det är för de flesta indier att hitta en pålitlig advokat. Och att bara någon som har upplevt det själv kan försöka lösa problemet.
Så nu jobbar Rahul med ett projekt för att hjälpa andra fångar med ett av de största problemen inom det indiska rättssystemet. De flesta indier har inte råd att anlita kompetenta försvarsadvokater.
Därför är de beroende av de gratisadvokater som staten, enligt lag, erbjuder dem. Men de är, som sagt, inte pålitliga.
Rahuls första advokater dök aldrig upp
– Min familj hittade tre olika försvarsadvokater åt mig. Den första lovade att få ut mig mot borgen. Han dök inte upp när mitt fall skulle behandlas i rätten.
Den andra var ännu värre.
– Han fick ordentligt betalt, men inte heller han dök upp i rätten. Men sedan hade vi tur. Den tredje gjorde som han lovade och därför är jag nu villkorligt frigiven.
Handlar antalet försvarsadvokater du behöver alltså om tur?
– Det handlar inte om tur utan privilegium, säger Rahul. Min pappas arbetsgivare var en jurist. Han tog kontakt med en bra jurist som jag kunde lita på. Väldigt få fångar har den här möjligheten.
Din plats i hierarkin avgör hur det går
Rahul är en ung man från en enkel bakgrund.
Enligt en rapport från 2020 lever var fjärde indier i lågkastiga samhällen. Det är samhällen, till exempel byar eller områden, där så gott som alla invånare är av låg kast.
Det betyder oftast också att skolorna är dåliga, fattigdomen utbredd och en miljö utan riktiga framtidsperspektiv.
– De flesta fångar kommer från fattiga och marginaliserade förhållanden. De kan inte läsa och har ingen aning om hur rättssystemet fungerar. De bokstavligen ruttnar i fängelset.
I många fall har de inte begått allvarliga brott och fängelsestraffen i Indien är vanligen inte långa. Men också en kort fängelsedom kan förstöra deras liv. Dessutom är många familjens enda försörjare.
– På grund av stigmat kan till och med ett kort fängelsestraff innebära att hela familjen sjunker i ännu djupare misär, säger Rahul.
Jag upplevde själv problemet med opålitliga jurister när jag satt i fängelset – det är väldigt personligt för mig och det är viktigt att någon som har upplevt hur systemet behandlar den lilla människan tar itu med att hitta lösningar
– Jag har träffat många fångar och deras familjer. De säger att de inte visste hur man anlitar en bra advokat. Det slutade med att de hade bytt advokat flera gånger – 7 eller 8 gånger var inte ovanligt.
Vissa hade betalat stora summor till sina advokater, motsvarande 1 500 till 2 000 euro. I Indien uppskattas medellönen vara drygt 400 euro per månad, men den stora majoriteten tjänar långt mindre än det.
– Det här alltså i ett sammanhang där det ska vara gratis att få en kompetent försvarsadvokat, säger Rahul.
Siffran om den indiska medellönen varierar i olika källor mellan 200 euro till 800 euro. Det här beror till stor del på i vilken mån statistiken bygger på officiella eller inofficiella jobb och inkomster.
Nu jobbar alltså Rahul med ett projekt som går ut på att göra det snabbt och lätt för fångar och ex-fångar att hitta en bra advokat.
Det här görs genom att använda sådana teknologier som fångarna är bekanta med. Dit hör en webbplats, ett telefonnummer och snart en mobilapp.
– På de här olika plattformarna är det lätt att hitta och få kontakt med bevisligen pålitliga försvarsadvokater, säger Rahul. Det är alltså jurister vi känner till och vet att vi kan lita på.
Det indiska rättssystemet är oändligt byråkratiskt och korrupt, och till och med enkla brottsfall kan fastna i systemet i flera år.
– Det skulle behöva en reform av fängelsesystemet på flera punkter, men två är extra viktiga, säger Rahul.
Den första är att fängelsemiljön borde förbättras så att fångarnas grundläggande rättigheter tillgodoses.
– Den andra är att fängelserna idag fokuserar på att bestraffa fångarna. Därför ruttnar de nu bara bort där utan något att göra. Målet borde vara att förbereda fångarna för livet efter fängelset.
Rahuls jobb är bara ett av flera projekt Project Second Chance jobbar med. Grundaren Mohit Raj säger att utmaningen är att få in en fot på något av de fängelser där de testar sina olika lösningar.
– Vi har inte resurser att jobba i större skala. Vi hoppas att våra idéer ska lyckas så bra att fler fängelser vill implementera dem. Till slut kanske någon politiker bestämmer sig för att också lyssna.
Korrigerat: Siffran om den indiska medellönen har förtydligats.