Nästan tre fjärdedelar av alla flickor uppger att de lidit av psykisk ohälsa efter coronapandemin.
Det framgår i en skolhälsoenkät från våren 2023, som visar att den negativa trend för psykisk ohälsa som drog igång under pandemin inte har upphört.
I synnerhet bland högstadieflickor har problemen ökat.
Forskarna hade förväntat sig en förbättring
Siffrorna bygger på en forskning av Institutet för hälsa och välfärd (THL), där man har undersökt ungdomars mentala hälsa. Den beaktade bland annat depression, ångest, ätstörningar och självmordstankar.
”Efter pandemin hade det varit rimligt att förvänta sig att symptomen skulle börja minska”, säger THL:s forskningschef Olli Kiviruusu.
Men så var inte fallet.
Hela 73 procent av flickorna svarade ja till minst ett psykiskt problem och nästan hälften till två eller fler.
Bland högstadieflickor i årskurs 8 och 9 har depressions- och ångestsymptom fortsatt att öka ännu efter pandemin. Mer än hälften av dem upplevde social ångest våren 2023.
Pojkarna mår bättre än flickorna
THL:s Kiviruusu säger att det nu blir svårt att hålla sig fast vid mantrat om hur de flesta unga mår bra. Som tur är finns det ändå tecken på en något hälsosammare utveckling bland pojkar, särskilt bland tredje stadiets studerande som nu mår något bättre än under pandemin.
Också ensamheten har minskat från våren 2021 i alla grupper. Det var i och för sig väntat med tanke på hur pandemin påverkade samhället.
Överlag är situationen ändå bekymmersam: i alla kategorier är de ungas mentala hälsa fortfarande fortfarande sämre än den var före pandemin.
Transungdomarnas utveckling soligast
Transungdomar, som inte identifierar sig med det kön de föddes med, har i allmänhet fler psykiska problem än andra ungdomar. Men i den här studien utgör de en avvikelse från trenden.
Åtminstone depression och ångest bland transungdomar har minskat.
Laura Sares-Jäske, specialforskare vid THL, kan utgående från studien inte säga exakt vad det beror på. Hon tänker ändå att translagsreformen som trädde i kraft våren 2023 kan ha påverkat transungdomarnas sinnestillstånd.
”Förändringen kan ha fungerat som en signal om att transpersoners frågor uppmärksammas i samhället”, säger Sares-Jäske.
Från THL:s håll säger man nu att den positiva utvecklingen bland transungdomar är ett tecken på hur samhälleliga problem kräver samhälleliga lösningar. Individuell vård räcker inte nödvändigtvis till.