– Det var ett chockerande ögonblick som kommer att lämna djupa ärr och definitivt förändra Slovakien, beskriver radiojournalisten Soňa Weissová attentatsdagen som skakade hela det slovakiska samhället.
När jag träffar henne i radiohuset i Bratislava – som arkitektoniskt påminner om en uppochnervänd pyramid med anor från det socialistiska 1960-talet – är jag inte den enda utländska journalisten som kommer för att fråga om pressfrihetens framtid.
För på senare tid har uppmärksamheten kring RTVS (Rozhlas a televízia Slovenska) handlat om regeringens planer som man befarar att allvarligt begränsar den oberoende informationsförmedlingen.
Ficos krig mot massmedia fördöms också utomlands
– Tv och radio kan inte vara objektiva för de är i konflikt med Slovakiens ledarskap, medborgarnas grundläggande mänskliga rättigheter kränks, sa den slovakiska premiärministern Robert Fico då han i slutet av april presenterade reformen som innebär att direktören får sparken och ett nytt bolag skapas som ska ge makthavarna mera insyn.
Han hade då redan en längre tid hävdat att RTVS inte är opartisk i sin rapportering, i motsats till publikundersökningarna som visar att slovakerna år efter år har rankat bolagets TV-nyheter som de mest objektiva.
Vi är rädda för att de vill sprida enbart sitt narrativ
Soňa Weissová, journalist
Omdaningen leds av kulturministern som representerar ett ultranationalistiskt parti med en stark pro-rysk politik.
Åtgärderna har väckt oro också utanför Slovakiens gränser. I ett ställningstagande från den europeiska radio-och TV-unionen EBU säger generaldirektören Noel Curran att regeringens drag skulle vara ”ett farligt steg bakåt för demokratin och för yttrandefriheten”
Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter Michael O’Flaherty varnar i ett brev till de slovakiska makthavarna för åtgärder som kan undergräva det redaktionella oberoendet.
De slovakiska planerna står också i konflikt med den nya mediefrihetslag som EU-länderna nyligen antog och som kräver att regeringar ska garantera public service-verksamhetens oberoende.
Påhopp och hån är journalistisk vardag
Slovakerna har under vårens lopp dragit ut på gatorna i flera demonstrationer för mediefriheten.
På RTVS-redaktionerna klädde man sig i svart då regeringen upplyste om att man går vidare med sin kritiserade plan.
Journalisterna misstänker att det är det första steget mot radikalare ingrepp.
– Det finns tydliga avsikter hos politikerna att ta kontroll över public service och vi är rädda för att de vill sprida enbart sitt narrativ i våra sändningar, säger Soňa Weissová som befarar att man kommer att gå i samma riktning som Polen tidigare.
De slovakiska journalisterna har gradvis fått det allt svårare att arbeta och måste vara beredda på ständiga påhopp från politikers sida.
– Det var redan före attentatet mot premiärministern så, att de inte svarade på frågor utan attackerade journalisterna, konstaterar Weissová om hur kollegor kunde bli förlöjligade eller idiotförklarade vid presskonferenser och på sociala medier.
Hon har också själv fått utstå angrepp på sociala medier, och säger att det mest handlade om hennes utseende och menar att det tursamt nog inte riktades mot hennes familj.
– Vi är inne i en cirkel av hat – från politiker, folket, på sociala medier – överallt.
Går Slovakien samma väg som Ungern och Polen?
Den slovakiska utvecklingen har jämförts med både Polens och Ungerns, och premiärminister Fico liknas ofta vid sin ungerska kollega som har kommit långt i nedmonteringen av mediepluralismen.
Sedan Orbán kom till makten för fjorton år sedan har public servicebolagets anställda sparkats i flera omgångar för att ersättas med journalister som plikttroget återger regeringens syn.
En Orbanlojal stiftelse kontrollerar dessutom idag mer än 470 medier.
I Polen gick man i samma riktning när det högernationalistiska partiet Lag och rättvisa (PiS) tog över makten år 2015.
Då förvandlades statliga massmedier till propagandaverktyg och privatägd media fick utstå olika former av påtryckningar
Efter maktskiftet i höstas har den nuvarande polska regeringen under premiärminister Donald Tusk försökt återställa mediernas oberoende men det har mött på hårt motstånd från de tidigare makthavarna.
Media får skulden för attentatet
Bakgrunden till dagens utveckling i Slovakien finns också i den politiska kris som följde efter mordet på den undersökande journalisten Ján Kuciak år 2018.
Han hade undersökt korruptionsanklagelser med kopplingar till Ficos parti Smer. Robert Fico var då premiärminister för tredje gången och tvingades avgå efter mordskandalen.
Parlamentsvalet förra hösten som ledde till att han blev återvald, präglades av en sällan skådad mängd desinformation om allt från Ukraina till migranter, med en klar pro-rysk underton.
Under sitt fjärde mandat har Fico, förutom sitt korståg mot medier, också hunnit avskaffa byrån för korruptionsbekämpning och drivit på sänkta straff för korruptionsbrott.
Hatretoriken florerar i det starkt polariserade landet och läget har inte blivit bättre av att regeringspolitiker nu beskyller massmedia och oppositionen för attentatet.
– De skyller på oss men säger aldrig att de också är ansvariga för hatretoriken, konstaterar Weissová och menar att makteliten inte erkänner att de är en del av problemet.
Framtiden ser för tillfället dystrare ut än före mordförsöket, bedömer hon.
– Min personliga åsikt är att det kommer att bli ett ännu striktare klimat för massmedia.