En del av artikelns innehåll är möjligtvis inte tillgängligt till exempel med en skärmläsare.
Endast i sju av Nylands 26 kommuner ökar antalet svenskspråkiga. En av dessa kommuner är Askola, norr om Borgå.
Askola har 4 700 invånare och är en enspråkigt finsk kommun. Stadigt har de svenskspråkiga ändå blivit fler och på tjugo år har den svenskspråkiga befolkningen ökat med 50 procent.
År 2003 fanns det i Askola 122 svenskspråkiga, medan det 2023 fanns 180. Det är 3,8 procent av invånarna.
Vad får då en svenskspråkig person att välja att bosätta sig i enspråkigt finska Askola? Orsakerna kan vara många, men för Lola Ottosson handlade det om att flytta in hos sin dotters pappa.
– Nog kändes det först som en stor förändring att komma ut hit till Askola, säger Ottosson som är uppvuxen i Borgå i en familj där båda föräldrarna pratade svenska.
Hennes dotter Venla är nu sju år och går i första klass i Askolan alakoulu. Ottosson pratar svenska med henne och pappan pratar finska.
Askola har endast finskspråkiga skolor, så de barn som vill gå i skola på svenska får åka skolskjuts in till Borgå på Askola kommuns bekostnad.
– Vi tänkte mest på vad som skulle vara praktiskt och nära för oss, därför blev det daghem på finska som låg tre kilometer från hemmet, säger Lola Ottosson.
Hon säger ändå att hon bara hört positiva erfarenheter av de svenskspråkiga bekanta som skickat sina barn till skola i Borgå. Nästa år kommer nio Askolabarn att gå i skola på svenska i Borgå.
Det att dottern nu går i skola i Askola och har sin vänkrets där, i kombination med att Ottosson har jobb i kommunen är orsaker till att hon stannat kvar.
– Askola är lugnt och har ett vackert kulturlandskap. Man kan motionera i naturen och det finns flera träsk som vi kan bada i sommartid.
Kommunen lockar med natur och närhet till större städer
Askolas kommundirektör Annu Räsänen blir överraskad då hon får höra att kommunen är en av få där antalet svenskspråkiga blir fler.
– Det är ju verkligen fint att Askola intresserar svenskspråkiga att slå ner sina rötter här. Vi välkomnar alla oberoende av språk, säger hon.
Hon tror att det är samma saker som lockar både svensk- och finskspråkiga till kommunen.
– Den vackra naturen, miljön, möjligtvis servicen. Och så är det ju nära till många större städer som Helsingfors, Lahtis och Borgå.
Annu Räsänen tror inte att kommunen i en nära framtid börjar erbjuda mer svensk service.
– Traditionellt har servicespråket varit finska. Men vi har gott samarbete med grannkommunerna och köper svenskspråkiga utbildningstjänster av Borgå.
De svenskspråkiga känner inte alla varandra
Lola Ottosson blir aningen förvånad då hon får höra att det bor 180 svenskspråkiga i Askola, och att antalet har ökat märkbart under de senaste åren.
– Jag har tyckt att det känns så finskspråkigt här, men vi är ju nära Borgå därifrån det säkert flyttar in fler. Ibland hör jag svenska i butiken, men vi finlandssvenskar har inte full koll på varandra, säger Ottosson.
Hon jobbar inom hälsovården och får ibland prata svenska på jobbet, oftare ändå med kolleger än klienter.
Under de elva år hon har bott i Askola har hennes finska blivit klart bättre, men det har också berott på jobben som hon haft.
Lola Ottosson tycker att Borgå aldrig har känts så värst långt borta. Nu bor hon i Monby som bara är tre minuter från gränsen till Borgå. In till Borgå centrum kör man på en kvart.
– Jag åker in till Borgå på ärenden ungefär en gång i veckan, inte blir det så ofta.