I mars när årets abiturienter skrev studentexamen i lång matematik meddelades det kort efter att det fanns ett fel i en av uppgifterna. Så som uppgiften var formulerad kunde man komma fram till flera olika slutsatser. Studentexamensnämnden beklagade felet och konstaterade att det felet skulle beaktas i bedömningen.
Vasa Övningsskolas Gymnasium hade Svenskfinlands bästa resultat i lång matematik i studentskrivningarna i år, och trots felet i ena uppgiften har studerandena gjort bra ifrån sig.
Uppgiften väckte förvirring hos många abiturienter
En av studerandena som skrev lång matematik i år var Iréne Heikius.
– Först märkte jag inget fel, men jag tänkte att det här var ju alldeles för lätt för att vara en uppgift i långmatte. Då när jag gick igenom uppgiften på nytt tänkte jag att det här var ju fel, det fanns ju inget svar på uppgiften, säger Heikius.
– Vi har lärt oss att det finns uppgifter som det kan saknas lösningar till, men att en sådan fråga skulle komma i studentexamen kändes väldigt otänkbart. Efteråt var uppgiften det hetaste samtalsämnet i omklädningsrummet, alla pratade om det, säger Heikius.
Vi är ju tränade att tänka att studentexamen aldrig har fel, så vi var nog väldigt förvånade.
Iréne Heikius
Adelin Stagnäs som också skrev lång matematik i Vasa Övningsskolas Gymnasium hade inte märkt att det fanns något fel med uppgiften under provet, utan insåg det först efter provet då många diskuterade uppgiften.
– Man utgår ju från att det inte kan finnas fel i studentexamen, så jag tänkte inte ens på det. Mest synd var ju att om man följde de givna instruktionerna kunde man inte få fulla poäng, tycker Stagnäs.
Ovanligt med fel i uppgifterna i studentexamen
Camilla Söderback konstaterar också att ett fel i frågorna i studentexamen är mycket ovanligt.
– Vi utgår från att studentexamen ska ha rätt, och vi förbereder inte studerandena på att det kan komma fel, säger Söderback.
Nikke Palmberg som är lektor i matematik i Vasa Övningsskola konstaterar att studerandena gjort väldigt bra ifrån sig trots felet i uppgiften.
– Nästan alla våra studeranden hade 10/12 poäng förutom några enstaka som hade 12/12 poäng. Man fick alltså 12 poäng endast om man hade beaktat alla tre ekvationer och konstaterat att en lösning saknas. Valde man bara två ekvationer och fick en lösning så fick man 10 poäng eftersom uppgiftstexten antydde att det fanns en entydig lösning.
Uppgiften hade tre olika lösningar beroende på vilka två ekvationer man valde.
– Majoriteten av våra studerande löste antagligen uppgiften relativt snabbt utan att reflektera över att uppgiften som sådan egentligen saknar lösning, konstaterar Nikke Palmberg.
