I maj har det dykt upp solpaneler på Tölö fotbollsstadions takytor. Det handlar om ett solkraftsprojekt som fotbollsföreningen HJK har förverkligat tillsammans med sin partner Lumme Energia.
Esko Villman, som är försäljningschef för HJK, berättar att projektet fick sin början för några år sedan.
– Vi pratade om att göra något stort och konkret när det gäller miljöansvar. Det var då vi började undersöka idén om ett solkraftverk på arenan, säger Villman.
Solkraftverket är en del av HJK:s miljöansvarsprogram. Kraftverket kommer att producera ungefär en femtedel av den el som förbrukas under fotbollssäsongen.
Planeringen av solkraftverket har pågått i flera år, och i våras började monteringen.
– Solkraftverket är på sätt och vis kronan på verket för vår verksamhet inom miljöansvar, säger Villman.
Finns stora outnyttjade takytor
Tölö fotbollsstadion ägs av Helsingfors stad, medan HJK äger bolaget som driver verksamheten på arenan.
Solkraftverket i Tölö är det första i sitt slag, men knappast det sista. Det tror Stefan Fröberg som är chef för friluftstjänster i Helsingfors stad. Han är samtidigt vd för Helsinki Stadion Oy.
– Det är kanske en vägvisare för Helsingfors, säger Fröberg.
Bredvid Tölö fotbollsstadion ligger ett par av stadens största arenor, Helsingfors olympiastadion och Helsingfors ishall, med stora tak. Fröberg anser att det finns potential för solkraftverk på andra tak.
– Vi har ju stora ytor som vi inte utnyttjar alls nu i staden.
Solkraft inte lämpligt för ishallar
Det finns ändå inte aktuella planer för solpaneler på andra arenor i Helsingfors. Fröberg berättar att det gått en lång tid sedan det senast installerades solpaneler på en idrottsanläggning.
– Vi hade faktiskt solpaneler på Stensböle skidhall redan för flera år sedan. Sen dess har det varit lite tyst.
Solkraft verkar inte heller vara aktuellt i Esbo.
Katariina Järveläinen, vd för Esboarenan i Hagalund, påpekar att ishallar inte drar så stor nytta av solkraftverk. För tillfället använder sig arenan av vattenkraft, eftersom elbehovet är störst under vintern.
– Solkraft producerar inte tillräckligt med el utanför sommaren, när det största behovet är mitt i vintern, säger Järveläinen.
Tekniken måste utvecklas vidare, innan det blir lönsamt med solkraft för ishallar.
Corona och krig blev för dyrt
Ralf Wahlsten, ordförande för Kameleonten Ab, säger att solkraft var ett alternativ när idrottshallen Kameleonten i Alberga byggdes. Solpanelerna slopades till slut på grund av brist på pengar och världsläget under bygget.
– Vi hade en viss budget, och det fanns inga pengar att investera i solpaneler, säger Wahlsten.
Den stora idrottsarenan kräver en stor mängd el, vilket betyder att kostnaderna för solpaneler också skulle bli höga. För tillfället använder Kameleonten marknadsel, men enligt Wahlsten har solkraften inte glömts bort.
– Vi har nog planer för solpaneler i framtiden.
Panelerna krävde takrenovering
Solpaneler kan vara svåra att montera på vissa typer av arenor. Till exempel takets vinkel eller tyngd kan medföra hinder för solpaneler. På Tölö fotbollsstadion gjordes en takrenovering för att solpanelerna skulle kunna monteras.
Esko Villman från HJK påpekar att Tölö fotbollsstadion ännu har vissa tomma takytor och det finns en tanke om att expandera solkraftverket.
– Det finns en del takytor kvar och möjligheterna utforskas.
Var tycker du man kunde installera solpaneler? Berätta i kommentarerna!