84-åriga Kari Suhonen i Helsingfors skräder inte orden när det gäller hur hans bank hanterade att han blev lurad på pengar.
– Det är det sista jag tänker på innan jag lägger mig, och det första jag tänker på då jag vaknar.
Det var den 23 januari som Suhonen ringdes upp av en person som sa att han ringer från Norwegian bank och att det pågår oroväckande aktivitet på Suhonens konto.
Måste agera snabbt
Suhonen sa att det inte är hans bank, det är Nordea. Personen sa att okej, då får du snart ett samtal från Nordea.
– Och så ringde ”Nordea” och sa att vi snabbt måste föra över pengarna på ett annat konto för att rädda mina pengar.
Suhonen är arg på sig själv, han visste att man inte ska agera så, men männen var mycket skickliga och övertygande och pådrivande.
De talade dessutom flytande finska.
– Jag fick panik, trodde att pengarna höll på att gå förlorade.
Fick en kalldusch
Suhonen gjorde som personen i telefonen sade, och då han avslutade samtalet hade ”riktiga Nordea” försökt ringa honom flera gånger.
– Jag insåg vad som hade hänt. Jag ringde genast banken och de konstaterade att jo, pengarna är flyttade, de är i Polen.
Det var ”tiotusentals euro”, Suhonen vill inte säga exakt hur mycket, men det var hans besparingar. Svenska Yle har sett transaktionerna i Suhonens mobilbank.
Suhonen bad banktjänstepersonen stoppa transaktionen.
Då kom kallduschen.
– Hon sa att pengarna redan är lyfta, de är borta och de kan inget mer göra.
Nordea svarar
Sakari Wuolijoki, chefsjurist för Nordea i Finland, beklagar det hela.
Han kan inte kommentera enskilda fall, men säger att då banken märker misstänkt aktivitet på ett kundkonto så flaggar systemet.
– Utgångspunkten är att efter att man överfört pengarna så går det inte mera att återkalla.
Men, säger Wuolijoki, banken kan be den mottagande banken att returnera pengarna.
– Den här möjligheten varierar mellan länderna, i vissa länder samarbetar bankerna bättre än i andra.
Beroende på samarbetsvilja
Om detta inte fungerar, är det upp till kunden att ta ärendet till polisen och anmäla brottet.
– Om mottagarbanken hunnit överföra pengarna till mottagarens konto och mottagaren hunnit använda pengarna så är det i praktiken uteslutet att man får sina pengar tillbaka, säger Wuolijoki.
Wuolijoki förklarar att om pengarna ännu inte är lyfta och ifall banken i mottagarlandet inte samarbetar, så kan polis och åklagare konfiskera pengarna på mottagarkontot.
Då kan mottagarbanken spärra mottagarkontot. Efter det kan pengarna returneras.
Räknas som godkännande trots bedrägeri
Wuolijoki säger att det här är ”jättetråkiga situationer” och de har förståelse för att bedrägerierna kan vara så avancerade att det är svårt för kunden att identifiera om de blir lurade eller inte.
Men en person som blir lurad på en betalning kan väl inte anses ha gett sitt godkännande eftersom det är ett bedrägeri?
– Men trots allt är huvudregeln att om kunden godkänner betalningar så är kunden ansvarig.
Men vad är ert ansvar då?
– Banken är ansvarig i sådant fall där kunden inte varit vårdslös, följt bankens regler eller principer som gäller användningen av kort och nätbanken.
Men kunden tror ju att hen följer Nordeas regler?
– Det kan hända att sådana missförstånd finns, men om kunden faktiskt följer säkerhetsprinciperna av användningen av mobil- eller nätbanken så kan nog kunden lita på att det inte är kunden som är ansvarig.
Om systemet flaggar och ni inte får tag på kunden, kan ni inte frysa pengarna då, måste transaktionen ske så snabbt?
– I vissa fall gör vi det, och vi lyckas ganska ofta stoppa betalningar som är på väg till brottslingar. I vissa fall gör vi det också utan att ens ringa till kunden.
Lättare om bedrägeriet sker i euroland
Det är omöjligt att identifiera alla fall och försök till bedrägerier, eftersom brottslingarna är mycket skickliga och de hittar nya sätt att begå brotten, konstaterar Sakari Wuolijoki.
Wuolijoki tillägger att lagen kräver att ”bankerna i eurobetalningar överför medlen till mottagaren inom en arbetsdag”.
Denna regel gäller alltså betalningar i euro, där även mottagaren får sina pengar i euron.
Polisen får tummen upp
Kari Suhonen anmälde det skedda till polisen redan nästa dag.
Polisen och åklagaren agerade snabbt och tog sig genast an ärendet.
Varken polisen eller åklagaren kan kommentera fallet i dagsläget eftersom förundersökning ännu pågår.
De spårar pengarna bakåt så långt det går.
Jag vet ju att man inte ska ge sina bankkoder, men det kom så oväntat, aggressivt och vänligt
Kari Suhonen
Enligt Suhonen gjorde Nordea inget för att hjälpa honom få tillbaka pengarna. De konstaterade bara att pengarna var lyfta och borta.
– De ljög för mig att pengarna var borta och sa inte ens att de skulle försöka få pengarna tillbaka. Det är jag mest besviken över.
Bedrägerier på kraftig uppgång
Färska siffror från Finansinspektionen visar att 67 procent av finländarna någon gång blivit lurade eller utsatta för försök till nätbedrägerier.
Ungefär 165 000 finländare har förlorat en för dem betydande summa på grund av nätbedrägerier.
Nätbedrägerierna ökar kraftigt. År 2022 förlorade finländarna drygt 32 miljoner till nätbedragare och år 2023 var summan uppe i drygt 44 miljoner, vilket är en ökning på 36 procent.
Den sammanlagda summan på bedrägerier i Finland år 2023 var nästan 80 miljoner euro. Bankerna lyckades stoppa summor på nästan 33 miljoner.
Placerings- och romansbedrägerier, phishing och bedrägerier där man utger sig för att vara polis är andra vanliga bedrägerier.
Tolkning av ansvarsfördelning
Finansinspektionen säger till Svenska Yle att en bankkund som är föremål för bedrägeri är offer för ett brott. I första hand är gärningsmannen ansvarig för brottet.
Kundens förfarande vad gäller obehöriga betalningstransaktioner är avgörande. En betalningstransaktion anses obehörig när betalaren inte aktivt gett sitt samtycke till den.
Ansvarsfördelningen mellan kunden och banken är beroende av ”kundens vårdslöshet” och bedömningen sker alltid från fall till fall.
En total överraskning
I början av maj kollade Kari Suhonen sin nätbank och höll på att trilla av stolen.
– Där var en insättning av polska åklagarämbetet, på den summa som motsvarade mina besparingar!
Suhonen har levt i ovisshet hela våren om hur det ska gå med hans pengar. Han antog att de gått förlorade.
– Men tack vare polisen och åklagarna i Polen och Finland så fick jag pengarna tillbaka.
Tyvärr kom bedragarna även över Suhonens kreditkortsnummer, så Suhonen förlorade några tusentals euro på det. De pengarna har han ännu inte sett röken av, polisen utreder ännu detta.
Men trots det oväntat lyckliga slutet har händelserna kostat på.
– Att pengarna försvann är mitt fel, jag är en äldre person och inte så alert. Men jag är besviken på hur banken skött mitt ärende, säger Suhonen.