Sedan Ryssland inledde en ny offensiv i maj har de lyckats ta kontrollen över flera byar kring Charkiv i nordöstra Ukraina.
Den ryska offensiven sätter än en gång press på Ukrainas allierade att utöka stödet.
Framför allt är frågan om huruvida Ukraina ska få använda sig av de vapen västländerna levererat för att slå till mot mål i Ryssland aktuell.
Hittills har USA och Ukrainas andra allierade inte tillåtit Ukraina att använda sig av vapnen i attacker mot mål i Ryssland, vilket Ukraina menar att försvårar landets försvar.
Flera länder ger grönt ljus, också Finland
Frankrikes president Emmanuel Macron har tidigare betonat att många av Ukrainas allierade till en början sagt ”aldrig” om diverse typer av vapen, men senare ändrat sig vilket lett till att Ukraina har fått hjälpen för sent.
Macron har skärpt tonen under de senaste månaderna och kommit med flera öppningar som tidigare verkat otänkbara – nu att tillåta att Ukraina slår till mot militära mål i Ryssland.
– Vi säger att vi förser dem med vapen, men samtidigt att de inte får försvara sig, sa Macron under en presskonferens i Tyskland under tisdagen.
Macron betonar ändå att han endast skulle tillåta attacker mot militärbaser där Ryssland avfyrar sina robotar mot Ukraina.
EU:s utrikeschef Josep Borrell sa i tisdags att Ukraina borde ha rätt att använda en del västerländska vapen på rysk mark.
President Alexander Stubb är inne på samma spår. Han har sagt att det är upp till Ukraina att besluta hur de använder vapnen. Det rapporterar bland annat nyhetsbyrån STT och Hufvudstadsbladet.
Utrikesminister Elina Valtonen säger att Ukraina får använda de vapen som Finland donerat till attacker mot ryska militära mål, förutsatt att det görs i självförsvar.
Också ministrar i Polen, Litauen, Lettland och Sverige har öppnat för möjligheten att tillåta Ukraina att slå till mot rysk mark.
Sveriges försvarsminister Pål Jonson säger i en skriftlig kommentar till tidningen Dagens Nyheter att Sverige ”inte uttalat några begränsningar eller förbehåll om hur Ukraina får använda svensk materiel som donerats till Ukraina, annat än att de ska användas i enlighet med den internationella humanitära rätten”.
Upptrappning av kriget?
Frågan delar ändå Ukrainas allierade.
En del länder menar att grönt ljus för Ukraina att använda robotar med längre räckvidd som kan användas för att slå till mot mål inne i Ryssland kunde trappa upp konflikten ytterligare och leda till ett större krig i Europa.
Andra menar att Ukraina behöver all den kraft landet kan få för att försvara sig mot fienden, som både är större och har bättre resurser.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har flaggat för att Natos medlemsländer kunde avlägsna en del restriktioner för de västliga vapnen, men han betonar att det inte är upp till försvarsalliansen att fatta beslutet.
– Det är upp till de allierade att avgöra restriktionerna för de vapen de förser Ukraina med. Det är inte ett beslut för Nato att fatta, utan ett beslut för enskilda medlemsstater.
Enligt honom skulle det vara dags att se över restriktionerna nu, eftersom för många restriktioner i praktiken innebär att Ukrainas försvarsmakt får strida med ena armen bakbunden.
USA – som står för lejonparten av vapenstödet till Ukraina – har ändå hittills blankt sagt nej.
Vad säger Ryssland?
Rysslands president Vladimir Putin har varnat väst för att man leker med elden.
Putin har upprepade gånger varnat för risken för en större global konflikt under de över två år som kriget i Ukraina pågått. Ryssland kontrollerar i dagsläget omkring 18 procent av Ukraina.
– En konstant upptrappning kan få allvarliga konsekvenser. Hur kommer USA bete sig ifall de här allvarliga konsekvenserna uppstår i Europa, med tanke på strategiska vapen?, frågade Putin sig inför reportrar i Uzbekistans huvudstad Tasjkent.
Putin säger att ukrainska attacker mot Ryssland med vapen med lång räckvidd skulle förutsätta västs satelliter, underrättelse och annan militär hjälp – alltså skulle väst vara direkt involverad.
Han hotade också ”små Natoländer i Europa” som enligt honom borde vara medvetna om vem de leker med, med tanke på att ländernas areal är liten och invånarantalet stort.
Källor: Reuters, AFP, Le Monde, New York Times, Euronews, BBC, STT