Skärgårdens turister är alltmer krävande och det syns i tjänsterna. Yle intervjuade flera företagare i Åbolands skärgård och åtminstone om en sak var man eniga: Kraven på kvaliteten ökar hela tiden.
Laura Peterzén, har arbetat med skärgårdsturism i över 30 år. Hon berättar att förändringen skett under de senaste tio åren.
– Numera är båtarna fina och båtförarna oerfarna. De kommer gärna till hamnar där någon tar emot dem. Och sedan kan de gå på vattentoalett och till restaurangen. Det måste också finnas saker att göra, säger Peterzén.
Den traditionella skärgårdsmaten får inte försvinna från restaurangerna
Tommy Gråhn styr köket vid Hamn Krog på Kyrkbacken i Nagu.
– Helsingforsarna är vana vid mat av hög kvalitet och det vill de också få i skärgården. Maten måste ha en tanke bakom sig, säger Gråhn.
Maten som serveras i skärgården delar turisterna i två olika grupper, säger Laura Simonen-Spicer som driver Bodö gästhamn.
– Hälften är trötta på den typiska skärgårdsmaten. De blir positivt överraskade över att vi gör hemlagade burgare och pizzor. Samtidigt finns det lika många resenärer som tänker helt tvärtom.
Bilderna på maträtterna nedan är tillagade av William Hellgren, restaurangmästare på Korporestaurangen Back Pocket.
För Gråhn är det viktigt att föra skärgårdssmakerna tillbaka till skärgården. För fram till nu har skärgårdsmat främst serverats i restauranger i städerna.
Tommy Gråhn tycker att det är viktigt att skapa minnen av smakupplevelser.
De traditionella skärgårdssmakerna får inte försvinna.
Hör Tommy Gråhn berätta om sina smakupplevelser som barn i skärgården.
Bodö gästhamn håller fast vid utedassen
På ön Bodö var en sjöbevakningsstation verksam i nästan ett kvarts sekel. Nu finns en gästhamn på ön och man har i viss mån valt att hålla fast vid asketismen från den tiden.
Det beror delvis på rent praktiska saker.
Hamnföretagarna Laura Simonen-Spicer och Matt Spicer berättar att läget ute i ytterskärgården är utmanande.
På Bodö finns inga vattenklosetter, och man kommer heller inte att införa sådana, säger ägarparet.
I Bodö används en omvänd osmosanläggning för att göra om havsvatten till sötvatten. Att installera avloppssystem i den gamla sjöbevakningsbyggnaden är för dyrt.
– Under de mest hektiska tiderna hinner inte osmosanläggningen producera tillräckligt med vatten. För vi har tre bastur, en diskstation och ett kök, förklarar Matt Spicer.
Även om Bodö hade en fungerande brunn, skulle inte heller den räcka till.
– Vi måste ofta förklara för folk varför vi använder gammaldags hinktvätt i basturna, preciserar Simonen-Spicer.
Utedass har inte varit ett problem för kunderna.
– Vi håller dassen rena och snygga, så det har inte varit många som har klagat på dem.
Vid Bodö finns 45 båtplatser, varav 28 har el. Även om man har satsat på eltillförsel räcker inte elen till alla. Det kan kunderna ibland ha svårt att förstå.
– Om vi skulle ha ström i varje stolpe, går säkringarna. Under de mest hektiska tiderna måste vi övervaka bryggan så att ingen använder sig av förlängningskablar.
Bekvämlighet, en bra säng och saker att göra
Vid paret Peterzéns gästhamn i Gustavs blandas gamla skärgårdstraditioner med nymoderna tjänster. Gäststugorna är traditionellt byggda genom att efterlikna båthus och doftar tjära, men på området finns en ny padelplan.
– Login behöver vara lika bra som på ett stadshotell. Vattenklosetter och en bra säng är essentiellt, säger Laura Peterzén.
Enligt Peterzén är räcker det inte längre att bara sitta på däcket, beundra havet och njuta av solen i skärgården.
– Invånare i huvudstadsregionen finns det så många valmöjligheter. Konkurrensen blir allt hårdare. På sommarsemestern behöver man få in tusen och en sak. Det är helt otroligt, det finns ingen gräns.
Förväntningar versus verklighet
När man reser ut i skärgården förväntar sig många att man får se vatten. I Åbolands skärgård måste man ta sig längre ut i ytterskärgården för att verkligen uppleva öppet hav. I Nagu består landskapet till stor del av skog och åkrar.
– Man kan tro att det ska finnas vatten överallt när man rör sig eller cyklar på en liten ö. Kunderna blir besvikna för att de bara kan se vatten på några få platser, säger Mats Fagerlund som jobbar på Tackork i Nagu.
Skärgården är så pass exotiskt för många att det kan kännas som att resa ut ur Finland.
– Åbolands skärgård består till stor del av gamla svenskspråkiga orter, så rätt många av kunderna upplever skärgården lite som att de skulle ha rest utomlands, säger Fagerlund.
Ibland förväntar sig kunder att upplevelserna i Nagu motsvarar dem som finns i Pargas.
Regionchef för Visit Finland, Asta Kekkonen, säger att skärgården i viss mån är exotisk, men Finland är ändå bekant för finländarna.
– Nivån på tjänsterna höjs då finländarna reser inom landet.
Turister från utlandet kan hitta det exotiska i en kultur som är ny för dem. Kekkonen påpekar att när utbudet av olika tjänster är bra bidrar det med en trygghetskänsla för dessa turister.
– Att leva asketiskt, vara ensam och långt från allt kan kännas speciellt och exotiskt, men det kan också kännas läskigt.
Artikeln baserar sig på Saariston turistit vaativat palveluja kuin luksushotellissa – veneilijöitä joudutaan auttamaan satamaan skriven av Johanna Manu. Översättningen är gjord av Isabel Nordberg.