När valresultatet presenterades idag så var det det väntade. Premiärminister Narendra Modi och hans hindunationalistiska BJP-parti har vunnit, om än inte med något som kan kallas betryggande marginal.
Det här är hans tredje raka seger, vilket är historiskt. Bara Jawaharlal Nehru, Indiens första premiärminister (1947–1964), har tidigare vunnit tre val i rad.
En sak är säker – Modi är utan tvekan Indiens populäraste politiker på decennier.
Men Modi och BJP-partiet beskylls med rätta både för att ha urholkat demokratin de senaste åren och för valfusk i år. Det är sant på åtminstone följande punkter:
- Modis elit kontrollerar, direkt eller indirekt, alla stora medier i Indien. BJP-ledares tal sänds direkt i TV, medan oppositionsledare sällan syns.
- Det kroniskt långsamma rättssystemet började plötsligt fungera snabbare under våren, men bara för att åtala oppositionsledare.
- Förräderi- och terrorismlagar används för att tysta kritiker – aktivister, studenter och politiska motståndare.
- Modi använder sig av systematisk polarisering mot vissa samhällsgrupper, speciellt muslimer och daliter, de som är längst ner i det traditionella kastsystemet.
Vi är väl medvetna om BJPs politiska agenda - de förstör landets sammanhållning i grunden
Jothimani Sennimalai, parlamentsledamot från delstaten Tamil Nadu för Kongresspartiet i intervju för Svenska Yle
Modi är inte den första indiska regeringschefen som använder sig av valfusk för att vinna, men fusket är mer utbrett och in your face än det som tidigare makthavare har använt sig av.
BJP har lärt sig att utnyttja kastsystemet till sin fördel
Det sägs att den stora valfrågan i Indien har varit arbetslösheten och ekonomin. Det här bekräftas av olika väljarundersökningar som har gjorts under våren.
Men efter ett par veckor i Indien under andra halvan av april – valet började den 19 april och slutade i lördags, den 1 juni – har jag låtit mig övertygas om att arbetslösheten och valfusket har en begränsad betydelse för valresultatet i de flesta av landets 543 enmansvalkretsar.
Det de indier jag talade med oftast hänvisade till var att kastsystemet är den kanske viktigaste faktorn - och Modis förmåga att utnyttja det till sin fördel.
De säger en nation, ett språk, en mat, en kultur - vi håller inte med för Indiens styrka och skönhet ligger i dess mångfald
Jothimani Sennimalai, parlamentsledamot från delstaten Tamil Nadu för Kongresspartiet i intervju för Svenska Yle
Så här går logiken.
Främst på landsbygden, men också i städerna, lever kastsystemet kvar. Det här betyder att alla indier känner att de hör till åtminstone en samhällsgrupp som har specialintressen.
Gruppens intressen bevakas bäst genom att man lojalt röstar på samma parti och kandidat. Vem man ger sin röst avgörs av vilken kandidat som kan ge gruppen vad den behöver.
Hör du till en högre kast gäller det att se till att den egna gruppens rikedom och privilegier inte tas ifrån dig. Hör du till en lägre kast behöver du kanske beskydd och social trygghet.
En god kandidat är den som kohandlar bäst med alla samhällsgrupper. En god kandidat kan också vara till salu – eller mutbar på något annat sätt. Läs till exempel om BJPs ökända tvättmaskin här.
Poängen är den här. Modi och BJP har utvecklat ett system där de på något vänster lyckas identifiera och rekrytera de populäraste kandidaterna i väldigt många valdistrikt.
BJP är inte det första partiet som sysslar med att locka över populära politiker på lokal och regional nivå till sina led, men det gör det på ett mer utbrett och fräckt sätt än andra partier.
Kastsystemet omöjliggör en Orbánsk maktkupp
Den indiska oppositionen, ledd av det gamla maktpartiet Kongresspartiet och partiledare Rahul Gandhi, påpekar ofta att BJP aldrig har tagit avstånd från Hitler och Nazityskland.
Deras oro för att den indiska demokratin nu är förlorad är delvis genuin. I Indien drar många paralleller med dagens Ungern. En del säger att världens största demokrati hädanefter är USA.
Om vi tar Modi på orden så finns det anledning till oro. Han har öppet talat om att ändra grundlagen om han får tillräckligt stor majoritet i parlamentet Lok Sabha.
Det får han inte nu, inte ens närapå, men den drömmen släpper han knappast.
Hans vision är att inga minoriteter, allra minst muslimerna, ska få tillgång till sådana resurser som ”tillhör den hinduiska majoriteten”. Minoritetsrättigheter ska inte skyddas i lagen, enligt Modi.
Om BJP vinner blir det här det sista valet i Indien, vi är alla ganska övertygade om det. Det är en fascistisk regim som vill kontrollera allt
Jothimani Sennimalai, parlamentsledamot från delstaten Tamil Nadu för Kongresspartiet i intervju för Svenska Yle
Men samtidigt har Modi ett problem som han inte kan göra något åt. Han tillhör en lägre kast som faller under det som i Indiens grundlag kallas OBC – Other Backward Classes.
En möjlig svensk översättning kunde vara övriga socialt och ekonomiskt eftersatta klasser.
Som hindunationalist kommer Modi därför aldrig att bli socialt respekterad av de högre kasterna runt om i Indiens 28 delstater och 8 unionsterritorier.
Det är betydligt lättare för Donald Trump att göra USA till sitt Orbánvälde. USA är polariserat och lite av en etnisk salladsskål, men ingenting jämfört med det multikulturellt brokiga Indien.
Över detta brokiga Indien kastar kastsamhället en lång skugga. Det kan handla om att personer från lägre kast inte kan avancera längre än till doktorand på universitetet, oberoende av talang och hårt arbete.
Nu tänker jag på min vän Nilotpal, som söker jobb utomlands för att kunna fortsätta som akademiker. Indiska universitet ger inte en enkel pojke från den fattiga delstaten Bihar den chans han är värd.
Eller om kvinnor i byarna som står upp för sina mänskliga rättigheter och därmed tar enorma risker.
Bara en promenad genom Delhis centrum visar att Indiens gamla eliter inte är beredda att ge bort så mycket som en vänlig blick åt någon från en lägre kast.
Modi har lyckats grabba åt sig mycket av den politiska makten i Indien och kan säkert göra förändringar både i grundlagen och rättssystemet, men han måste undvika övertramp.
I Indien finns det alltid sätt för de gamla eliterna, de högre kasten, att försvara sin position mot uppstickare som Modi.
Så han är Indiens Putin? – Ja, han är en despotisk ledare. Det råder ingen tvekan om det. Men hans styre kommer att ta slut
Ur Svenska Yles intervju med Jothimani Sennimalai i Delhi i slutet av april