Förra veckan chockade Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak många konservativa parlamentariker genom att utlysa parlamentsval till den 4 juli.
Tidpunkten för valet anses vara sällsynt dålig. I de senaste opinionsundersökningarna leder center-vänsterpartiet Labour med över 20 procentenheter.
Partiet har ett stöd på 44,5 procent medan de konservativa Tories stöd ligger på 23,3 procent.
Enligt brittiska medier har Rishi Sunaks beslut att göra med att inflationen sjunkit till den lägsta nivån på tre år, vilket väntas lätta på trycket på de hårt pressade brittiska hushållen.
Väljare trötta på Tories
De konservativa har haft makten i 14 år och väljarna uppges ha tröttnat på partiet. Sedan förra parlamentsvalet år 2019 har britterna haft tre olika premiärministrar: Boris Johnson, Liz Truss och Rishi Sunak.
Överlag verkar många britter vara rätt trötta på politik.
– Jag är helt apatisk och trött på den brittiska politiken. Jag tycker att båda de två stora partierna är ganska lika. Bara tomma löften, säger ingenjören Almoroof-Deen Adu till nyhetsbyrån Reuters.
– Jag ser ingen skillnad mellan konservativa ledaren Rishi Sunak och Labourledaren Keir Starmer. Jag ser inget annorlunda. Vi vill ha någon ny, fräsch. Nya ansikten, nya idéer. De två säger samma sak varje gång, säger Marcus Anthony Barrett till Reuters.
–Jag är 65 år. Jag är född här, jag växte upp här, jag gick i skolan här och den enda bra premiärminister som jag tycker att det här landet någonsin har haft är Margaret Thatcher.
– Jag vill ha en förändring precis som nästan alla andra här tror jag, säger förskoleläraren Rebecca Osuntokun.
Tories tid vid makten har varit tumultartad
Rishi Sunak tog över premiärministerposten efter Liz Truss katastrofala 49 dagar långa mandatperiod, men han har inte lyckats återuppliva partiet efter år av skandaler och ideologiska strider.
Tories tumultartade tid vid makten har dominerats av brexit och dess kaotiska efterspel, samt coronapandemin och en levnadskostnadskris.
Alla de här faktorerna verkar ha minskat partiets stöd bland britterna under de senaste åren.
Under ett besök i Belfast i Nordirland, där Titanic byggdes, fick Sunak frågan av en reporter om han var ”kapten på ett sjunkande skepp” i valet.
Massflykt pågår från det sjunkande skeppet
Många parlamentsledamöter lämnar det sjunkande skeppet Tories.
Ett rekordantal har meddelat att de inte ställer upp för omval. Hela 77 stycken, vilket är det största antalet sedan andra världskriget.
Antalet motsvarar ungefär en femtedel av de Tories som vann i valet år 2019.
Den senaste var veteranministern Michael Gove, som sedan 2015 har tjänstgjort under fyra konservativa premiärministrar.
Gove är en av de mest välkända konservativa politikerna under de senaste två decennierna. Bland annat stödde han brexit och hjälpte till att leda kampanjen för att lämna EU.
Före detta människorättsadvokat kan bli ny premiärminister
Storbritanniens nästa premiärminister väntas heta Keir Starmer. Enligt opinionsundersökningar och analytiker är Labour på väg mot vad man kallar en seismisk valseger den 4 juli.
I valet 2019 gjorde Labour sitt sämsta valresultat på årtionden. Sedan dess har Starmer, som har lett partiet i fyra år, lyckats återuppliva partiet.
Starmer är en före detta människorättsadvokat som blev statsåklagare. Han beskrivs som hänsynslöst ambitiös och sägs ha en enorm arbetsmoral.
61-åringen, vars förnamn var hans socialistiska föräldrars hyllning till Labours grundare, Keir Hardie, är också center-vänsterpartiets mest arbetarklassinriktade ledare på flera årtionden.
Han berättar ofta för väljarna hur hans pappa arbetade som verktygsmakare och hans mamma som sjuksköterska.
Labours vallöften lockande för britterna
Starmers mantra är ”landet först, partiet sedan”.
Starmer har kämpat för att bli av med sin offentliga image som tystlåten och tråkig. Privat sägs han vara rolig och lojal.
Labours och Starmers valbudskap är lockande för britterna som under de senaste åren har kämpat med skenande inflation och höjda levnadskostnader.
Labour lovar att skapa ekonomisk stabilitet för att hålla skatter, inflation och bolån så låga som möjligt. Partiet lovar också mer pengar till hälsovården och skolor samt att stärka gränserna och öka energisäkerheten.
Källor: Reuters, AP, BBC, Financial Times, The Guardian, Telegraph