– Den privata hälso- och sjukvården i Finland består nu i praktiken av tre stora kedjor, när det historiskt har funnits många sådana små och medelstora läkarmottagningar i Finland, påpekar Sanna Syrjälä som är direktör på Konkurrens- och konsumentverket.
Marknaden har alltså koncentrerats mycket kraftigt under de senaste 15 åren.
Till exempel år 2008 kontrollerade de stora kedjorna 30 procent av läkarmarknaden och 20 procent av tandläkarmarknaden, men år 2020 var motsvarande siffror cirka 65 procent och 60 procent.
Konsekvensen av de många företagsköpen är att konsumenter nu får betala 10–20 procent mer för sin vård än vad som annars skulle ha varit fallet, enligt myndigheten.
Störst har prisökningen varit i de stödtjänster som erbjuds av läkarföretag, såsom bildtjänster och laboratorietjänster.
Stora prisökningar när myndigheten inte får ingripa
– Om priserna ökar med 10–20 procent, så är det verkligen mycket. Och sedan när det på sätt och vis ackumuleras med antalet företagsköp, så är det verkligen mycket ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Det är en mycket viktig fråga och det är en inkomstöverföring från konsumenterna till hälsovårdsföretagen, säger Syrjälä.
Hur har vi hamnat i den här situationen?
– Företag som ägs av investerare har slagits ihop. Som ett resultat av hundratals företagsköp har marknadsstrukturen ändrats så att vi inte riktigt har många små oberoende aktörer kvar längre. Och det har kunnat ske utanför myndigheternas tillsyn eftersom vår lagstiftning har möjliggjort det här.
Den övervakande myndigheten har nämligen inte rätt att utreda företagsköp som faller under vissa gränser.
”Det faktum att marknaderna får koncentreras fritt utan myndighetstillsyn är det största problemet med Finlands konkurrenspolitik”, betonar Konkurrens- och konsumentverkets generaldirektör Kirsi Leivo i ett färskt pressmeddelande.
Gränserna är satta till att både köparens och säljarens rapporterade omsättning från Finland måste överstiga 10 miljoner euro, och den sammanlagda omsättningen måste överstiga 100 miljoner euro.
– De är nu lägre än de var tidigare. De sänktes vid början av 2023, men de är fortfarande för höga med tanke på storleken på våra lokala marknader i Finland, påpekar Sanna Syrjälä på Konkurrens- och konsumentverket.
”Varje litet hälsovårdsföretag är ett intressant köpobjekt”
Läget har lett till att många företagsköp som är skadliga för konkurrensen har undgått tillsyn, vilket i sin tur har möjliggjort marknadskoncentration och prisökningar.
– Varje litet hälsovårdsföretag är enligt min uppfattning ett intressant köpobjekt för de stora aktörerna på marknaden. Och om de inte uppfyller tröskelvärdena för en granskning, då företagsköpet kan bli föremål för myndigheternas granskning, så kan de fritt köpas upp, kommenterar Syrjälä.
Samtidigt finns det till exempel i Sverige och Norge – och snart också i Danmark – en såkallad övertagningsrätt, vilket innebär att de övervakande myndigheterna där har en rätt att granska och eventuellt ingripa i företagsköp som annars inte skulle uppfylla kriterierna för att granskas.
I praktiken innebär det alltså att även om företagsköp ligger under de normala övervakningsgränserna, så kan konkurrensmyndigheten ändå undersöka och bedöma konkurrenseffekterna om den anser att det är nödvändigt för att säkerställa marknadens funktion.
Övertagningsrätten är en lösning
Övertagningsrätten är särskilt viktig i situationer där små och medelstora företag förvärvas av stora aktörer i många separata företagsförvärv, som individuellt inte överstiger övervakningsgränserna, men som tillsammans kan betydligt koncentrera marknaden och minska konkurrensen.
I Finland har Konkurrens- och konsumentverket redan i flera års tid föreslagit att övertagningsrätten också borde skrivas in i finsk lagstiftning, så att myndigheten skulle kunna ingripa på den kraftiga koncentrationen på hälso- och sjukvårdsmarknaden.
Varför har Finland inte infört en möjlighet för er att övervaka fler fall?
– Det har varit lagstiftarens val. Vi har betonat behovet av att kunna övervaka mer, men motståndet från näringslivet har varit starkt att politikerna gav upp och höll fast vid omsättningsgränserna.
Vad är näringslivets argument?
– Det skapar osäkerhet. Då skulle också mindre aktörer kunna granskas av myndigheterna och det är det naturligtvis inte lika behagligt för företagen.
Syrjälä betonar ändå att systemet med övertagningsrätt funkar utmärkt i flera andra länder i Norden och EU.
Kan vi tala om en kartell i Finland?
– Inte en kartell. Kartell är något annat. Det är alltså att företagen skulle göra konkurrensvidrigt samarbete sinsemellan, komma överens om priser eller dela upp marknader. Detta är helt lagligt. Det är bara frågan om att vår lagstiftning för närvarande möjliggör den här koncentrationen.